Johanna Sjödin har skrivit utmärkt om hur frivilligt sex inte längre är frivilligt om premisserna bryts. Fallet som diskuterats mycket har ju varit om det kan räknas som ett övergrepp när en man initierar sex utan kondom om kvinnan krävt att kondom ska användas. Vissa verkar anse att det inte spelar någon roll om premisserna kvinnan ställt upp för samlag bryts eller inte när hon väl gett sitt medgivande till att samlag ska kunna inträffa över huvud taget.
Jag tänker att denna syn beror på att kvinnor generellt inte betraktas som sexuella varelser i den mening att de har idéer om vilken typ av sex de uppskattar och vill ha. En kvinna kan antingen säga ja eller nej, men det hon primärt säger ja eller nej till är inte den sexuella akten som sådan utan en man. Hon avgör om en man ska få tillträde till hennes kropp eller inte, och det på hans egna premisser. När hon väl gett tillträde så har hon inget mer att säga till om.
Det är en självklarhet att man har något att säga till om även under sexakten. Inte så att man behöver fråga varandra inför varenda litet steg, men saker som användande av preventivmedel borde såklart både frågas om och respekteras av den andra parten. Om det är så viktigt att knulla kondomfritt så kan man avstå från sex, men det ger en inte rätten att överträda den andra personens vilja. På samma sätt som man kan vägra att ha sex utan kondom kan man också vägra att ha sex med en sådan, men man får aldrig tvinga sig till en typ av sex som den andra uttryckligen har sagt sig inte vilja ha.
Sedan vad rubriceringen ska vara vet jag inte, men att det är ett övergrepp att göra något som en annan person gett sitt uttryckliga förbud för tycker jag borde vara en självklarhet. Det spelar ingen roll om en person sagt ja till sex, om hen samtidigt klargjort för vilka premisser hen ska vara villig till sex under så ska de såklart respekteras alternativt omförhandlas. Men ett nej är ett nej, oavsett som det är nej till en sexakt i sig eller ett nej till vissa specifika inslag.
Det du skriver är så självklart att jag inte förstår hur vissa människor kan ifrågasätta just det här. Det handlar om grundläggande respekt för andra människor. Har man sex är det en självklarhet att man inte gör något som den andra har uttryckt att hen inte vill. Allt annat är ren idioti.
Håller med
Problemet blir att det får konsekvenser som man inte räknar med. Då skulle exempelvis otrohet vara olagligt. Även de kvinnor (ett mycket litet antal men dock existerande) som går på krogen och raggar fäder och säger att de äter p-piller fast de inte gör det skulle begå en olaglig handling. Så även om jag till viss del håller med så får det konsekvenser som man inte räknat med.
Fast alltså, jag tycker det borde vara olagligt att ljuga om p-piller. Visst att killar får stå sitt kast om de pippat utan skydd och sedan blir fäder mot sin vilja, men när de faktiskt trott att preventivmedel använts är det fan inte ok.
Fast hur bevisar man att någon ljugit om p-piller? Riskerar att bli en omöjlig ord mot ord-situation och en chans för killen i fråga att ljuga och säga att tjejen i fråga sa att hon använde p-piller trots att hon inte sagt det. Sen finns det ju en viss risk att bli gravid trots p-piller. Är man rädd för att göra någon gravid så använd kondom! inte för att det är idiotsäkert heller men då har man i a f garderat sig.
Kan man däremot på något sätt bevisa bortom rimliga tvivel att kvinnan i fråga ljugit om p-piller i syfte att bli gravid så blir det ju en annan femma. Har bara väldigt svårt att föreställa mig hur sådan bevisning skulle se ut.
Det är iofs inte ett argument för att inte förbjuda det i sig, många brott kan vara svårbevisade.
Det har du alldeles rätt i. Lutar nog åt det hållet att även om man kan bevisa att någon ljugit för att bli gravid så borde det inte vara olagligt. Möjligtvis att pappan i fråga ska slippa betala underhåll om han inte vill vara inblandad i barnet. Men ansvaret att skydda sig mot en oönskad graviditet ligger trots allt på båda parter.
Fast problemet är inte barnet utan att vederbörande blev lurad och hade sex under förutsättningar som han inte ville. När barnet väl finns så bör mamman och pappan ha delad vårdnad.
Fast det är ju skillnad mellan ett fall där brottet skulle bestå i lögn och fall där brottet skulle bestå i att förövaren öppet struntat i de krav som ställdes (och det var väl det sistnämnda som gällde i det fall Fanny åsyftar?).
Men jag håller med dig om att om det ska vara olagligt att ljuga sig till sex, så uppstår oönskade konsekvenser:
I Israel finns ett fall där en palestinier ljög och sade sig vara israel så att en israel gick med på att ha sex med honom. När det visade sig att palestiniern inte alls var israel, så blev han dömd för våldtäkt. Jag tror knappast det skulle ha hänt om den åtalade varit israel och ljugit och sagt sig vara palestinier.
Och tänk följande obsena hypotetiska fall: En pedofil åker till Thailand i syfte att köpa sex av barn, och träffar där en vuxen person som ser ung ut och som ljuger och säger sig vara minderårig (i syfte att sälja sex för att få pengar till mat och sådant). Ska denna ”lögnare” då dömas för att hen lurade den ”stackars” pedofilen att ha sex med en vuxen? Knappast, va.
Tänker detsamma. Tycker det verkar orimligt att förbjuda lögner under sex, men det är inte det det här fallet rör sig om. Dock är jag helt med på att det är väldigt omoraliskt att ljuga om p-piller.