Om God Ton och att förhindra dialog.

Personen jag skrev om igår tycker att jag ”förhindrar all form av dialog” när jag blockade hen på twitter. Jag tycker att det är fascinerande vad denna person anser att en ansats till ”dialog” är; att gå på en demonstration jag ska tala på och filma mig specifikt utan att hälsa eller liknande (det hade kunnat vara en bra ingång till en dialog, men icke), att skriva att jag är en obehaglig person in min flashbacktråd, att driva en blogg som i princip är ett jävligt omständligt sätt att säga ”jag tycker att du har fel”.

Ett tips för den som vill ha en så kallad ”dialog” med mig är att först och främst försöka sätta sig in i mitt sätt att tänka. Detta är grundläggande för dialog. Jag försöker förstå människor jag har ett intresse att ah en dialog med, och om jag inte har detta intresse så skiter jag i att hävda att jag har det. Denna människa är uppenbarligen inte intresserad av att ha en dialog, av att förstå, utan gör tvärtom en ansträngning för att tolka mig på det sätt som är absolut minst fördelaktigt.

”Dialog” främjas inte av att en person på alla tänkbara sätt försöker berätta för mig att jag har fel. Det är inte dialog, utan det är en jävligt otrevlig översittarposition som intas. Det är knappast förvånande att jag inte vill prata med en människa som verkar så jävla kåt på att ”sätta dit” mig och ”bevisa” hur oerhört stora mina intellektuella tillkortakommanden är.

Jag vill inte ha någon dialog med denna människa, jag tror inte att det skulle ge mig något. Det retar mig däremot att jag är den som blir anklagad för att vara ovillig till dialog, när denna person knappast gjort någon ansats till en sådan. Det retar mig också att det är jag som blir anklagad för att inte hålla så kallad God Ton, när det är den här personen som har det här oerhört obehagliga beteendet, och vägrar sluta med det trots att jag flera gånger klargjort att det fyller mig med obehag.

Det verkar som om det inte är så viktigt vad en gör, utan vad en säger sig vilja göra. Den här personen säger sig vilja ha dialog och God Ton, men agerar på ett sätt som går stick i stäv med detta. Det spelar emellertid ingen roll, för det är bara denna läpparnas bekännelse som anses relevant, inte ens faktiska handlingar.

Om du vill syssla med God Ton föreslår jag att du slutar upp med ett beteende som gör människor, bland annat mig, oerhört obekväma. Jag föreslår också att du slutar driva en blogg som enbart går ut på att ”motbevisa” feminister, eller med andra ord berätta för dem att de har fel. Men framförallt så tycker jag att du ska sluta göda diskussionen om hur jag är som person genom att spekulera i min psykiska hälsa på twitter, eller skriva om vilken obehaglig person jag är på flashback.