Ett sånt där jävligt oklart ”argument” som ofta kommer från antifeminister är att de spekulerar i det patriarkala förtryck en blivit utsatt för och vända det emot en. Till exempel: feminister antas ha haft dåliga relationer med sina fäder, blivit våldtagna, blivit illa behandlade av manliga partners eller bara i största allmänhet haft dåliga relationer med män.
Jag kan avslöja en sak; jag har blivit utsatt för mycket av detta. De allra flesta feminister har troligen blivit utsatta för något av detta, eftersom de allra flesta feminister är kvinnor och de flesta kvinnor har blivit utsatt för något av detta. Det är liksom därför folk ens är feminister, för att kvinnoförtryck är en realitet och för att det gör livet betydligt mindre soft att leva för de flesta kvinnor.
Jag har såklart också fått ta del av min beskärda del av kvinnoförtryck, däremot skulle jag tro att jag blivit utsatt för mindre än många andra, något jag är glad för. Jag har också bevittnat mycket kvinnoförtryck under mitt liv. Det är viktigt för mig att kämpa emot det här inte bara för min egen skull utan för att jag tycker att ingen mänsklig varelse ska behöva leva under de förhållanden som kvinnor tvingas leva under idag.
Att jag har personliga erfarenheter a förtryck borde väl inte göra mig mindre trovärdig? Det är ju liksom så det är att vara kvinna i ett patriarkat, och det är inga konstigheter med det. Poängen med feminism är att det inte ska behöva vara så. Men vissa tycker uppenbarligen att det är viktigare att vända dessa erfarenheter av förtryck emot oss än att försöka förstå dessa erfarenheter, sätta dem i kontext och bekämpa dem. Och ja, det är väl inte så konstigt, de ger oss precis vad patriarkatet alltid gett oss; ännu mer förtryck.
Och jag har inte alls så många personliga erfarenheter av förtryck. Så där sprack den förklaringsmodellen oavsett. (Inte för att den på nåt sätt vara relevant ändå…)
Hur tänker du nu? Att vara kvinna i ett patriarkat är ju i sig en erfarenhet av förtryck.
Tror att hon menar de förtryck du beskriver i inlägget ”dåliga relationer med sina fäder, blivit våldtagna, blivit illa behandlade av manliga partners eller bara i största allmänhet haft dåliga relationer med män”.
Dvs det mer konkreta förtrycket som även ickefeminister ser som problematiskt (”alla män är inte så”) och som de (?) menar att feminister är feminister på grund utav.
Har själv varit med om väldigt lite sådant konkret förtryck och mest det subtila som alla varit med om. Är jävligt mycket feminist ändå.
Precis, menade den ”konkreta” formen av förtryck som du lyfte fram som exempel. Har erfarenheter av förtryck i andra former. Men tänkte att det inte var dessa som antifeministerna syftade på.
Har varit med om mycket av dessa förtryck och håller oftast tyst om det I diskussioner rörande feminism. Vilket är dumt egentligen… Det blir lite att om en sager att en varit med om något/några av dessa så blir en mindre trovärdig. Pratar en empelvis om våldtäkt och tar sina egna erfarenheter I diskussionen så blir resultatet… Har varit med om våldtäkt = mer känslosam = bör tas mindre på allvar.
Vad konstigt att folk får det till att åsikterna ska tas på mindre allvar för att en själv blivit utsatt! Borde ju om något vara minst lika relevant (om inte mer) att lyssna på nån som har erfarenhet av det en diskuterar kring.
Ja, visst är det konstigt – men tyvärr inte ovanligt. Jag tycker att det händer allt som oftast att den som påtalar att den behandlas illa blir utpekad som gnällig och överkänslig – som om den felbehandling personen försöker uppmärksamma inte skulle vara en fullt legitim anledning att vara arg.
Allt ifrån mobbningsoffer, kvinnor, ickevita, handikappade, folk inom HBTQ-världen etc etc – alla får de höra samma förnedrande förminskande av deras situation; de är överkänsliga minsann. De har måhända råkat ut för en massa saker men det är inte det som är sakfrågan, utan det är deras öööööverkänslighet.
Normativa personer har minsann också råkat ut för säkert minst lika mycket skit (jamen, du vet, en gång fanns det ju till och med en HEL SIDA på facebook som hette Vita kränkta män och som bara drev med stackars vita män!) men de har tagit det som en hel karl och sitter inte och gnäller om det! Bara just då kanske; när de påpekar att de har varit med om en massa som de inte gnäller om, men låt nu för guds skull bli att reta upp dig över varje liten paradox som en självcentrerad priviligierad person faktiskt har rätt att använda som argument.