Ungdomar är inte intresserade av att ta jobb som städare. Eller tulpanodlare. Vi är för lata.
För att lösa detta problem har jag ett förslag: förbättra arbetsvillkoren och lönen! Ett av de mest beprövade knepen på den så kallade fria marknaden är nämligen att förbättra ”produkten” (om man nu kallar arbetsplats för ”produkt”). Samma sak som vi förväntas göra när ingen vill ha vår arbetskraft.
Antalet exempel på företag som inte hittar arbetskraft är skyhögt. Jag vet tulpanodlare på Ekerö som får hämta arbetskraft från utlandet, säger Stefan Holm på Svenskt näringsliv.
Att stackars tulpanodlare måste ta in arbetskraft från utlandet beror väl på att svenskar är van vid en viss standard. Sverige är helt enkelt inget u-land vilket innebär att folk inte tar vilka skitjobb som helst för vilka pisslöner som helst. Och det är ta mej fan bra! Klart lönen ska vara skälig för det arbete manutför, och det är den ju uppenbarligen inte om ingen vill ta arbetet.
Sen kan jag hälsa till alla tulpanodlare att om deras företagside inte fungerar med svensk lönestandard så kanske de får ta och förändra företaget och prioritera lönesättningen. Och om ingen vill utföra deras pissarbete ändå så får de väl inse att deras företagside kanske inte fungerar. Sånt är livet som företagare: riskerna är stora.
Och herregud: sedan när är företag ”offer” för att de ”måste” ta in underbetald arbetskraft från utlandet för att de uppenbarligen inte erbjuder tillräckligt bra villkor för den nationella standarden. Jävla efterbliven begreppsförvirring.
Ha! Skitbra skrivet!
Yeah. Ford som blev känd för ”fordismen” (med ganska dåliga arbetsvillkor) blev internationellt uppmärksammad då han lyckades så att säga bevisa att en högre lön var ett stort incitament för arbetstagare att ta även dessa hans monotona och intet-utvecklande verkstadsjobb. Han fördubblade (?) lönen och fick färre som slutade (det vill säga färre nya att lära upp) och fler arbetare som orkade vara tillräckligt produktiva. Visst att det blev större utgifter, men det ökade sannerligen kvaliteten på jobbet något också. Vilket ju visar sig i företagens inkomster.
Fan vad sant! Annas kommentar var också intressant.
En bra sak med facket är att arbetare inom brancherna går ihop och bestämmer vad arbetsköparen måste betala för att få en viss sorts arbete utfört, detta är den faktiska grundidèn för fackligt arbete vilket är viktigt att tänka på idag.
Bra skrivet.
Hej! Du har skrivit en del inlägg jag känt att jag velat kommentera men inte gjort det förrän nu. Just nu har jag ett jobb där jag sitter ner i 8 timmar, ingen större övervakning, trevliga kolleger och intressant arbetsområde. Jag är 24 år och har även varit hotellstäderska, tidsningsutdelare, stoppat mossa i julgrupper, diskare, städare, teleförsäljare och jag skulle aldrig ha tvekat att ta ett jobb som tulipanförsäljare för att försörja mig själv. Jag har aldrig varit arbetslös, har inga lån, har ett ganska stort sparande. Jag står långt ut på vänsterkanten politiskt sätt men jag VILL jobba och jag tar vilket skitjobb som helst för att få tjäna mina egna pengar. Jag vill inte att någon ska tycka synd om mig för att jag vill ha en inkomst. Jag har extremt hög arbetsmoral på grund av mina skitjobb och är extremt ödmjuk inför alla de som jobbar hela livet med det jag lämnat bakom mig. Jag håller med om att arbetsköpare är bortskämda fula små djur men de verkar i ett system som tillåter detta. Det är systemet som måste förändras för att arbetarna ska få skälig lön och makt. Och jag tycker faktiskt inte att det är ok att neka jobb för att man är missnöjd med lön. Man måste börja någonstans. Kan inte utveckla mycket mer för tillfället. Tack för en väldigt intressant blogg!