Såhär i studenttider så ser jag tillbaks lite på min egen student, eller snarare då jag skulle ha tagit studenten men inte tog den eftersom jag fick gå ett halvår extra. Studenten är ett sådant jävla gissel, det ska pungas ut med pengar i alla jävla oändlighet och om man inte r med på det ses man som en svikare. Själv var jag redan det svarta fåret i min klass och vi hade fruktansvärt dålig sammanhållning så det var relativt enkelt att undvika men jag minns flera som inte kände att de kunde tacka nej till flak eller studentskiva helt enkelt eftersom kostnaden för de som var kvar skulle öka annars.
Studenten är tiden då allt grupptryck som byggts upp under tre år i gymnasiet kulminerar och tar ut sin fulla makt. Studenten är den tid då det inte finns något medlidande för den som inte har föräldrar som kan punga ut, den som bor själv eller den som helt enkelt bara inte har lust att prioritera.
Jag struntade i flak, mössa och studentskiva, jag var visserligen på slutskivan men det var endast för att min mamma självmant erbjöd sig att betala min biljett. Jag hade på mig en vit klänning som låg inne i garderoben, jag missade champagnefrukost och studentfotning för att jag var för dålig på att kolla upp tiden. Jag hade visserligen studentmottagning hemma hos mig vilket var väldigt trevligt och lyckat, men det var ju med släkt och vänner.
När det begav sig handlade det mest om att jag var förbannat trött och omotiverad på min klass och inte hade sådär otroligt stor lust att spendera mer tid med dem. Men såhär i efterhand kan jag känna att det är skönt att jag inte drogs med i denna studentyra och spenderade enorma summor pengar på en massa onödiga skit som jag nog ändå inte skulle ha uppskattat.
Företagen som slår mynt av studenterna och som uppmuntrar grupptryck med sin tendens att lägga upp sina evenemang på ett vis som gör att det blir dyrare för varje enskild person om färre deltar och dessutom sätta ett krav på otroligt många sålda biljetter (brukar väl ligga på en sisådär 100-150 biljetter). På en liten skola är det ingen ovanlighet att varje enskild elev måste köpa fem-tio biljetter som de sedan måste sälja vidare, något som i princip är en omöjlighet.
Det antas vara viktigt för alla studenter att på riktigt fira att man gått ut gymnasiet och dessutom att göra det genom att dricka sig så sanslöst full och bröla. Man hör alltid argument såsom att ”man bara tar studenten en gång” och det är väl sant, men jag förstår inte hur det kan motivera omkostnader på flera tusen kronor för någon med en månadsinkomst på drygt 1000. Visst, de som har lust och råd kan väl lägga de pengar på att fira men jag hatar när alla andra ska dras in i det för att det är ”så det ska vara”.
Jag minns hur min lärare skickade runt ett mejl till klasserna om att det var dags att anmäla sig och betala för flaket för att det vore osolidariskt med resten av eleverna att inte göra det och hur mitt svar om att jag tyckte det var en direkt oförskämd påtryckning ignorerades. Jag minns hur studentskivsföretag och mössföretag blev insläppta i skolan för att utöva sina förbannade påtryckningar på oss stackars elever. Jag minns hur min dåvarande pojkvän betalade en mindre förmögenhet för skivbiljetter och flak trots att han bodde ensam eftersom han inte pallade tacka nej. Jag minns hur en nära vän till mig betalade närmare 2000 spänn, en helt orimlig summa, för sin mössa med motivationen att man endast tar studenten en gång.
Jag tycker verkligen att man från gymnasieskolornas sida bör slå vakt om elevernas rätt att själva bestämma om de vill delta. Jag tycker inte heller att man ska släppa in vinstdrivande företag att göra reklam för sina produkter och till och med skriva in i schemat när den så kallade mössprovningen ska vara, det är ju bara sjukt! Att delta i studentfestligheter ska vara ett val, inget obligatorium som man ses som en svikare om man struntar i.
kommer ihåg att det var så himla mycket press på att man skulle ha kul. Både studentskivan och slutskivan var tråkiga och jag var inte alls sugen på att gå på dem men alla tjatade om att ”sitta hemma kan du göra varje kväll”. Suck. Aja, hoppas det blir skönare nu när jag tar universitetsexamen eller vad man nu säger. Har inga förväntningar alls, är bara glad att jag kommer ha en degree.
Minns min egen student, bodde nämligen på ett ungdomsboende under den tiden för studenten.
Hade inga pengar och var så sjukt ledsen. Vill plötsligt kunna gå tillbaka i tiden och krama om tjejen som var jag, som stod där och log på studentfotot och somnade på kvällen i gråt och spyor. Någon borde ha sagt till henne att kom, vi skiter i allt det där. Du behöver inte vännen.
Kan tillägga att från mitt icke etnosvenskt perspektiv var det ju lite sådär med hela utspringet och förväntningar på att det är klart man hade en mottagning för släkten. Som om man hade nån jävla släkt i landet. Pfeh.
Blev lite ledsen av detta. Mest för att det stämmer det du säger.
Jag tog studenten för två år sedan och så som jag minns det så gick allra mest pengar till alla studentskivor. Har för mig att de flesta ”köpte” sina egna biljetter (dvs de man var tvungen att kränga)och sedan bytte dessa mot biljetter till andras skivor. Och förutom att man betalade 200 kr/skiva så skulle man sedan klä ut sig till alla, och så var det svindyrt i baren på samtliga skivor.
Det var EN tjej i min klass som valde att inte vara med på skivan. Och jag behöver väl inte ens säga hur utanför hon var. Men jag minns i alla fall att vi motiverade anlitandet av ett av de där utsugarföretagen som anordnar skivor med att det annars skulle bli typ en eller två personer som skulle få sitta där med ansvaret för att ordna lokal osv. Men med den lösningen vi valde så blev det ju, som du säger, en väldig press på att alla skulle vara med eftersom det blev dyrare per person ju färre vi var.
Men studentmössorna! jag blev så himla arg när ABC-gruppen var i skolan och visade mössor. De hade med sig egna datorer där folk fick beställa sina mössor på en gång. Det fanns liksom inget annat alternativ. Jag köpte dock min från en annan tillverkare, och pröjsade typ 200 får min när alla andra lade typ 1 000.
Men nej, det finns inte så mycket utrymme för att säg att man inte har råd att delta i festligheterna. Jag vet inte hur mycket pengar jag var skyldig folk efter studenten.
Ni skojar? 200:- studentskiva, det är inte samma som balen va? För våra biljetter kostar 650:-, kanske beror på ”fin” lokal. Annars ska jag ha pappas gamla mössa och begagnad klänning som kostade typ 400:- ^^
ABC-gruppen, ja fy fan… Finns inget mer att säga.
Ugh. Jag får ångest bara av att tänka på studenten. När vi hade vår student vägrade jag ta emot de ”obligatoriska” 10 biljetterna som vi sedan skulle sälja vidare. Det var fan det värsta och pinsammaste jag varit med om i hela mitt liv men vad fan gör man om man faktiskt inte har en enda kompis att sälja till.
Usch och fy, önskar jag kunde ta hela sista vårterminen och bara radera ut den ur mitt minne, och nu blev jag alldeles ledsen av att tänka på att det säkert finns en hel massa människor som faktiskt inte har råd eller lust.
Minns hur arga resten av klassen blev när jag och mina två bästa kompisar kom till champagnefrukosten och vi inte hade köpt helt vita(riktiga)studentklänningar.
Vi skippade det där med flak och skiva och firade med en fin sista middag tillsammans på vår favoritrestaurang istället.
Jag känner inte alls igen det där med att man måste sälja ett visst antal biljetter till nån fest..? Är det för att jag är gammal (tog studenten 2002) eller för att jag är från en småstad? Vi hade en bal med begränsat antal biljetter (jag gick inte), sen var det ju studentfest på nåt uteställe, helt frivilligt och för samtliga skolor så ingen press annat än socialt (jag gick inte, men önskar jag hade gjort). Jag tyckte inte studenten blev extremt dyr och jag kände ingen press på att lägga ut sådär jättemycket pengar även om det såklart blev lite mer än en vanlig skolavslutning. Standardmössa, second hand-klänning, second hand-skor, lite alkohol, skolfotot. Vi hade inte ens ett flak!
Nej, jag har inte heller någon erfarenhet av de fenomenen, men det är samma här: jag tog studenten 2000, och jag tog den på en relativt liten ort (där gymnasiet nu för övrigt inte ens skall få finnas kvar).
Gammalt inlägg, men samma här! Vadå sälja biljetter? Vadå olika skivor? Tog studenten 2006, i en mindre stad. Vi hade en grej sista terminen i gymnasiet som kallades ”bålrundor”, där man i tur och ordning bjöd de andra i klassen på fest hemma hos sig (dock var man inte tvungen, och det var ingen press). Champangefrukost bjöd en tjej i klassen på hemma hos sig. Flaket stod en annan tjej i klassen för (hon bodde på landet och hennes pappa hade hade ett + att han körde oss, allt gratis). Biljetterna till balen och studentfesten kostade inte så mycket. Var ingen press över studentmössorna, de flesta nöjde sig med ett grönt band på för att visa att vi gått natur. Det dyraste av allt var nog balklänningen för min del, men vissa kom i billig klänning med sneakers så det var inte så himla noga. Hade en jättepositiv upplevelse av hela studenten, vi var alla där för att ha kul bara. Är det verkligen så himla annorlunda i storstäder alltså? Eller har jag blivit för gammal…
Hittade din blogg idag då jag googlade på just detta. Ska ta studenten om ett halvår och känner mig så jäkla pressad att betala allt detta som jag själv inte vill vara med på. Men TACK för att du finns, nu ska jag stå upp för mig själv och tacka nej. Och spara pengar.