Att lita på män.

Jag tänker på det här med tillit i relationer och hur det ofta förväntas och avkrävs av kvinnor att de ska lita på män.

Kvinnor är nervösa och hysteriska. De misstänker män för det ena och det andra utan att det finns några skäl. Det är i alla fall en bild som ofta målas upp. Kvinnor ska följaktligen ”lära sig” att lita på män, snarare än att män ska visa att de är värda att lita på. Kvinnor ska gång på gång lita på att män kommer behandla dem med respekt trots att motsatsen har bevisats för dem flera gånger, trots att de blivit svikna av män tusen gånger innan ska de ändå alltid lita på en ny man. För annars är en cynisk och kallhjärtad, och det får en under inga omständigheter vara som kvinna. Som kvinna ska en kvittrande naivt ge sig in i nya relationer med män, öppna upp sig och ge dem makt och kontroll över dem och liksom bara hoppas på att de klarar av att förvalta detta.

Kvinnor som är misstänksamma mot män straffas ofta för detta. Till exempel kvinnor som uttrycker att de inte vill inleda relationer med män eftersom de blivit svikna blir tillsagda att de ändå ska försöka för att alla män inte är sådana.

Jag tänker att tillit är någonting som måste byggas upp med stor försiktighet. Det kan inte bara trollas fram från ingenstans. Att tvingas lita på någon utan att det är underbyggt är att kasta sig in i något utan kontroll, och det kan sluta väldigt illa. Det handlar om att ge av sig själv utan att veta om det en ger kommer att förvaltas väl. I relationer med män måste kvinnor ofta ge väldigt mycket och helt enkelt hoppas på det bästa, på att mannen förvaltar det på ett bra sätt, snarare än att ha ett ömsesidigt utbyte.

En grundläggande mekanism i hur män binder kvinnor till sig är just att kvinnor avkrävs tillit utan att mannen faktiskt behöver bevisa att det finns grund för den. Eftersom män sällan kan leverera det de utger sig för att kunna leverera, både på ett individuellt och kulturellt plan, så måste de helt enkelt bygga relationer kring lögner. Den som får betala för dessa lögner är kvinnor, som tvingas in i att lita på någon som gång på gång sviker dem. Det är oerhört slitande för en person att gång på gång bli sviken av någon en har litat på, och att sedan tvingas lita på personen igen för att relationen ska kunna bibehållas.

Nu när jag försöker bygga relationer så är det här en av de främsta grejerna jag tänker på, att varken avkräva någon annan tillit och att inte heller bli avkrävd tillit. Att respektera att det kan vara svårt för folk att känna sig trygg med andra människor, kanske för att de blivit svikna och utnyttjade innan. Och det fungerar eftersom en faktiskt har någonting att leverera, då kan en visa att en är värd att lita på.

Istället för att säga ”lita på mig” så kan en säga ”jag ska göra mitt bästa för att visa att jag är värd att lita på”, och sen ser en helt enkelt till att göra det. För relationer ska inte framförallt bygga på löften om framtiden utan vad en faktiskt gör. Relationer ska inte bygga på att en part måste kasta sig ut och lita blint på någon som kanske kommer att svika.