Fick två tänkvärda kommentarer apropå det jag skrev senast om det outtömliga ämnet kroppsbehåring på kvinnor.
Min syster har flera gånger frågat mig varför jag inte rakar benen och jag har bara ställt motfrågan: ”varför frågar du inte pappa samma sak?” Hon blir hellt ställd och muttrar nåt om att ”killar ska inte”.
Kommentar från Alexandra.
Smart motfråga tycker jag! Har aldrig tänkt på den innan, utan kastar mig i vanlig ordning rakt in i en ändlös feministisk diskussion istället. Kanske borde ta efter detta istället.
en gång såg min tioåriga kusin mitt hår under armarna och tyckte det var helknäppt. jag tycker mest det kändes helknäppt och jobbigt att hon inte vet att hon ganska snart också kommer få hår under armarna och inte vet det, eftersom hon aldrig sett en tjej med hår under armarna.
Kommentar från Rebecca.
Min mamma rakade sig inte på kroppen under min uppväxt (antar att hon inte gör det nu heller) så jag fattade väl att även kvinnor hade kroppshår. Kan däremot tänka mig att det är väldigt jobbigt för en person som inte riktigt greppat det att komma i puberteten. Förutom att det redan är väldigt jobbigt när kroppen förändras så ska man även förhålla sig till att man inte fattat att det är en normal del av vuxenblivandet.
Egentligen är det ju så enkelt och finns ingen anledning att förlora sig i långa utläggningar om feminism. Tror att det för det mesta inte gör något som helst intryck på personer som tycker att det är så självklart att man ska raka sig att de måste ifrågasätta att någon annan inte gör det. Att istället fråga som Alexandra skriver, eller ”varför rakar du dina ben?” eller liknande gör väl oftast att personen ifråga blir ställd alternativt svarar ”för att det ska vara så”, men det kanske kan väcka nån tanke i alla fall. Jag tänker att min nya strategi då J:s son kommer med påståenden om saker, typ ”flickor är sämre än pojkar”, ska vara att fråga varför han tycker så istället för att börja försöka förklara varför det han tycker är fel. Tror det är mer effektivt, faktiskt.
Vad gäller det där med att vara helt ovetande om att också kvinnor får kroppshår… Har skrivit nånstans om hur jag trodde att det var frågan om hår under armarna, på benen och en prydlig triangel könshår. Fattade inte varför det dök upp hår typ överallt på kroppen, trodde jag var helt onormal. Sjukt. Och ännu sjukare blir det ju om man inte ens förstår att kvinnor får hår på ovan uppräknade ställen. Å andra sidan hinner 10-åringen kanske med nån sexualundervisning innan hon kommer i puberteten och blir medveten om att det kommer att börja växa hår på kroppen.
Jag tror inte heller det gör någon skillnad i de fallen. Bättre med rappa svar då.
Har för mig att Calle Schulman skrev en krönika en gång om att när han för första gången såg en kvinna med hår under armarna så trodde han att det var något ”fel” på henne. Han hade inte förstått att kvinnor också hade hårväxt där! Tror dessutom att han var hyfsat gammal när det hände. Helt sjukt.
Sorgligt.
När min 18 år äldre syster fick höra att jag inte rakat benen på 2 år sade hon åt mig att skärpa mig. Tydligen är jag 30 år men kan inte bestämma om jag ha ha hår på benen eller ej själv. 😉
Min mamma har p.g.a. en hudsjukdom aldrig haft hår på armar eller ben så de har av naturliga skäl aldrig rakats. Jag tror att hon rakade armhålorna som ung men var precis som jag tvungen att sluta för att armhålorna inte gillade behandlingen. Så jag som är född när hon var 40 har aldrig sett henne raka armhålorna.
När jag började få hår var det jobbigt för jag såg mig själv som väldigt hårig. Dock tror jag att den avslappnade attityden min mamma hade till kroppsbehåring har gjort att jag inte tycker att det är så stor grej att ha slutat. Det känns befriande på nått sätt. Naturligt.
Man kan ju tycka att man borde kommit ifrån sånt i den åldern, men icke tydligen.
”Varför frågar du inte pappa?” Aaaaahhhhhahahahaha, jag dör, det var ju typ den BÄSTA motfrågan. Den BÄSTA.
haha, det är väl bara att tacka! 😀
När jag jobbade som Aupair tog jag hand om en flicka som var i 8-årsåldern. Vi bytte om tillsammans på badhuset (i Frankrike sker detta i vanliga fall i personliga bås) och hon blev helt förskräckt då hon såg att jag hade hår på könet. Jag förklarade för henne att alla kvinnor får hår, på könet, under armarna och på benen. Hon svarade med att ”men min mamma har ju inte det!” och det tog mig ett bra tag att lyckats övertyga henne om att jo, ALLA kvinnor har det och du kommer också få det. Tyckte det var väldigt sorligt att hon inte visste hur en kvinnokropp ser ut, tänk att komma i puberteten och tro att det är fel på ens kropp bara för att det växer hår – vilket egentligen bara är så sjukt naturligt!