Den könsbinära överenskommelsen och den heteromonogama relationen.

I det här samhället så finns det en tyst överenskommelse som nästan alla människor agerar efter; den könsbinära överenskommelsen. Du måste dela in dig i en av dessa två kategorier, man och kvinna, för att kunna bli människa. Att ingå i den könsbinära överenskommelsen är enda vägen till att bli betraktad som en fullvärdig människa i detta samhälle, det finns inga vägar runt.

Något av det mesta provocerande som finns i detta samhälle är människor som inte passerar som män eller kvinnor. Om en måste anstränga sig för att förstå vilket kön en person har är det mycket farligt, för då håller den könsbinära överenskommelsen på att upplösas. En måste få veta att det inte är okej att se ut hur som helst, utan att en faktiskt måste vara mer tydligt med vilket kön en har.

För att en som kvinna ska ingå i den könsbinära överenskommelsen så krävs det inte bara att ytligt passera som kvinna, en måste också ingå i relationer med män, eftersom detta är vad kvinnor förväntas göra i detta samhälle. Kvinnor som inte ingår i relationer med män anses inte vara lika mycket kvinnor som andra kvinnor. De kvinnor som inte ingår i relationer med män patologiseras ofta, alltså det antas att det är något ”fel” på dem eftersom ingen man vill ha dem.

En annan sak en ska göra som kvinna för att ingå i den könsbinära överenskommelsen är att skaffa barn. Att skaffa barn skulle en kunna säga är kvinnors så kallade uppgift i detta samhälle. Kvinnor ska skaffa barn, men inte under vilka omständigheter som helst, utan det måste vara i en heteromonogam relation. Kvinnor som skaffar barn på fel sätt, alltså är ensamstående eller gör det tillsammans med en annan kvinna, blir också straffade. Nej, en ska klämma ut ungen ur fittan för en mans skull och ingenting annat, en ska leva ett respektabelt liv och så vidare.

Kvinnor i det här samhället är generellt maktlösa. Eftersom det är mannen som bestämmer i det här samhället är den enda vägen till makt (eller illusionen av makt) för många kvinnor att alliera sig med män. Antingen genom att driva männens talan på olika sätt, tillfredsställa den manliga blicken men också genom att ingå i relationer med män på det viset som är accepterat i detta samhälle, det vill säga heteromonogama relationer. Detta är ett av sätten på vilket patriarkatet upprätthålls, genom att många kvinnor tvingas in i relationer med män för att kunna överleva i detta samhälle. Detta upprätthåller också den könsbinära överenskommelsen, eftersom kvinnor fortsätter att ställa sig i relation till män på detta sätt. Kvinnor och män blir till motsatspar i den heteromonogama relationen.

Som kvinna måste en först förverkliga sig som kvinna innan en kan bli människa. Det vill säga; en måste agera som en kvinna, en måste ingå i en heteromonogam relation med en man, en måste föda barn inom ramarna för denna heteromonogama relation. Om en inte gör detta så kommer ens insatser i resten av livet alltid att överskuggas av det faktum att en inte har fullbordats som kvinna. Detta gäller för kvinnor i mycket högre grad än vad det gäller för män. Visst kan det vara viktigt även för en man att ha familj och så vidare, men inte ens i närheten av samma utsträckning som för kvinnor. Det är liksom inte det största fokuset utan en bisak.

Att ingå i relationer med män är således ingenting ”frivilligt” i detta samhälle utan enda chansen för många kvinnor att ha någon plats här över huvud taget. Det är så vårt samhälle är konstruerat, på ett sätt som ska upprätthålla mäns tillgång till och makt över kvinnor och kvinnors reproduktiva förmågor. Det är därför det är så viktigt att prata om den heteromonogama relationen, kärnfamiljen och så vidare, för att i vårt patriarkala samhälle är detta mycket grundläggande strukturer som omges av en brutal ideologi för att få kvinnor att underkasta sig dem.