Apropå det här inlägget så vill jag bara säga att jag vet att jag har rätt i frågan och att jag är ganska nöjs med att reagera på missförhållanden som jag faktiskt gör. Jag gillar det här med att jag inte accepterar att folk behandlar andra respektlöst.
Men ibland är det faktiskt jävligt jobbigt att vara sån, speciellt när man kommer till en helt ny stad och ett helt nytt gäng människor som inte alls är lika medvetna som man själv är. Då är det jobbigt och då längtar man hem till sina kompisar i Sverige som skulle bli precis lika upprörda som man själv blir. På det sättet kan det vara ett jävligt stort hinder att vara medveten om detta och tänka på det så mycket som jag gör.
Men överlag så är jag ändå himla glad att jag är den jag är och att jag befinner mig där jag gör just nu.
Jag blir glad när jag reagerar som jag gör, när jag säger ifrån. Förr så blev jag mer illa till mods just för att jag vågade inte säga ifrån lika starkt, eller lika mycket, men ju mer jag gör det desto bättre känns det. Jag gör det som känns bäst i mitt hjärta.
Det är bra att säga ifrån och jag är stolt för att jag gör det. Hade dock varit skönt att någon gång bara umgås med folk utan att se fördomar och sexism precis överallt.
Men så länge dom bär på fördomar och sexism så ser du det. Det inte så att en behöver leta efter det. Det är dom som behöver ändra på sig. Inte du.