Ibland kommer det sådan här högst oklar kritik mot feminismen som bygger på att vi är inkonsekventa eftersom vi tillåter ojämlikheter som att personer med manlig anatomi inte kan föda barn. För det första är frågan helt och hållet irrelevant eftersom vi idag inte har några praktiska möjligheter att se till att alla kan bli gravida, det är inte ens säkert att man kan bli gravid om en har kvinnlig anatomi och om så är fallet får en ganska begränsad hjälp av sjukvården. En kan såklart tänka sig en situation där mer forskningsanslag går till att stärka möjligheterna till rent fysisk jämlikhet mellan könen och att framstegen från denna forskning dessutom borde göras tillgänglig för alla i samhället, något jag inte nödvändigtvis ställer mig negativ till. Det är överlag häftigt med forskning och politik som syftar till att låta alla människor få förbättra eller förändra sina fysiska förutsättningar.
Hur som helst så hör en sällan från feministiskt håll att man borde stärka kvinnors rätt att ha kuk, skägg eller någon annan manligt kodad fysisk egenskap. Det är helt enkelt inte sådana frågor som feminismen behandlar.
Ibland talar feminister om jämställdhetsfrågor som relaterar till graviditet och reproduktion, till exempel abort, föräldraledighet och så vidare. Detta kan nog då och då kan uppfattas som att feminister ser graviditeten i sig som något förtryckande. Det kanske är så att vissa gör det, den vanligaste vinkeln är dock enligt min uppfattning inte denna utan snarare att anatomiska kvinnors exklusiva förmåga att bli gravida inte kan tjäna som någon slags ursäkt för inskränkningar i rätten att få bestämma över sin egen kropp. Jag är medveten om att vi inte kommer kunna avskaffa de fysiska ojämlikheterna mellan könen och har inte heller argumenterat för att detta ska ske, jag har inte heller sett någon annan feminist lägga fram detta som en politisk agenda som äger relevans idag.
Visst kan en spekulera om hur detta skulle kunna se ut i någon slags utopisk framtid, men där är vi absolut inte nu så det kanske vore en idé att fokusera på de jämställdhetsproblem som vi kan lösa idag på politisk väg? Jag blir så trött när folk avvisar jämställdhetstanken med att man inte kan uppnå jämställdhet på alla plan idag.
Hoppas verkligen att de som argumenterar sådär är emot tvångssteriliseringar av transsexuella. Känns som att ganska många feminister ställer sig på de transsexuellas sida i den frågan (t ex för att en transman ska få föda barn).
Det roliga är att vi skrev endast att personer ska få identifierar sig som de själva vill. De var allt. Förstår inte hur folk lyckas snöa in på saker som inte ens diskuterades från första början. Här är ett annat svar vi fick: https://www.retriever-info.com/proxy/?id=050880201203131p8MWq3BkYgE1VamAT3frEFp100001010214&x=3076bba8f00a2c3f06a603b247497cbd
Troligen för att folk är galna reaktionärer..
En intressant fråga i samband med detta: Hur ställer du dig till så kallad juridisk/civilrättslig/ekonomisk abort för en förälder? Dvs. där en förälder enhändigt kan avsäga sig all form av ansvar för ett barn (förutsatt att en sådan avsägelse sker inom en viss tidsram).
Detta diskuterades för ett tag sedan i kommentarerna hos Pelle Billing. Jag har själv tänkt för lite på det för att ta ställning, framförallt för att man även måste ta hänsyn till barnets rättigheter, men det är intressant ur ett jämställdhetsperspektiv.
Problemformuleringen går ungefär såhär: Abort bör inte förbjudas. Likaså bör kvinnan även fortsättningsvis ha den yttersta bestämmanderätten över om abort ska göras eller inte. Detta medför dock en snedvridning mellan fadern och modern. Båda är lika delaktiga vad gäller konceptionen medan det är helt upp till modern att bestämma om barnet ska födas eller inte. Fadern har i detta hänseende ingen legal möjlighet att välja om han ska bli pappa eller inte, medan modern har en sådan rätt.
För att skapa en mer jämställd situation så ska alltså både modern och fadern ha möjlighet att avsäga sig sina legala skyldigheter mot barnet och den andra föräldern, förslagsvis under en viss tidsram (exv. fram till barnet har fötts eller ett visst antal veckor efter det att pappan får vetskap om barnet).
En sådan möjlighet kan medföra bland annat följande konsekvenser:
* Fadern får en, inte motsvarande men ändå bättre än nuvarande, möjlighet som modern om han vill vara förälder eller inte. Fadern kan dock aldrig bli förälder mot moderns vilja om hon väljer att göra abort. Således blir det inte helt jämställt.
* Modern kan få ett lättare beslut att behålla barnet mot faderns vilja om hon vet att hon inte tvingar fadern att bli förälder.
* Modern kan tänka sig att föda ett barn hon egentligen tänkte abortera genom att fadern påtar sig föräldrarskap och modern avsäger sig det.
etc.
Tankar om det?
Min favoritdel är den om att vi skulle behöva tre toaletter. För det är ju helt otänkbart att bara låta alla använda samma toalett, liksom.