Apropå det jag skrev om tankesmedjan innan. Ofta så säger folk att man ska kunna skämta om allt och det tycker jag också. Men den typen av humor vars värde liksom inte ligger i att det faktiskt är roligt utan bara i just det faktum att det är kontroversiellt och att man ska kunna skämta om allt har jag himla svårt för.
Om jag inte tycker att ett kontroversiellt skämt är roligt så handlar inte det om att det gick över gränsen utan helt enkelt om att det inte var kul. Om det dessutom är jävligt osmakligt så är det såklart etter värre.
Men vissa verkar ibland tycka att ett tråkigt kontroversiellt skämt är mer försvarbart än ett tråkigt ickekontroversiellt skämt, just för att man ska ”kunna skämta om allt”.
Enormt +1 på det. Avskyr när folk tycker en är PK eller inte har humor bara för att en inte skrattar åt ett ”skämt” som inte är roligt.
Jag tycker inte en kan skämta om allt, för mig finns det gränser. Allt blir inte okej bara för att någon kallar det ett skämt. Att ursäkta misogyna, rasistiska, homofobiska och transfobiska uttalanden och tankegångar, och ”skämt” om kvinnomisshandel och våldtäkt, med ”det är ett skämt” visar bara på (minst sagt) en stor respektlöshet inför dom som utsätts för detta i sitt liv och i sin vardag. Personer som mår jävligt dåligt av det. Ord har betydelse, och fördomsfulla och föraktfulla ”skämt” hjälper till att förstärka fördomar och föreställningar, att gömma sig bakom humor förändrar inte detta anser jag.
Så det handlar mycket om för mig om att jag tycker inte ”skämt” som sparkat neråt är minsta roliga. Varför skulle jag som transsexuell ens skratta om någon drev med mig som trans tjej, om den tranfobi jag blir utsatt för? Om någon sa åt mig att eftersom jag är trans tjej så borde jag väl ”hålla mig i köket som andra kvinnor” – detta har jag fått höra av en anonym rövhatt. Detta är min vardag, det är inget jävla kul att bli utsatt för misogyni och transfobi. Och det är inget roligt när någon driver med mig.
Skämt som sparkar uppåt tycker jag det är en annan sak med. Skämt som driver med förövare. Tyvärr så verkar inte så många tycka att sådant är så kul. Antagligen för att det är ett skämt som inte anses vara provocerande, det är inte kontroversiellt, det är ”pk” och anses därför inte vara kul. Att sparka neråt anses däremot vara ”jätteroligt”.
Men tack då säger jag då till att dom som anser att humor är att säga provocerande saker som jag tagit upp, tack för att du vill spotta på mig som trans tjej, istället för på dom misogyna och transfobiska idioter som bör på fördomar om personer som mig.
Ofta är ju ”skämt” bara ett annat sätt att paketera sina efterblivna åsikter.
Jag kan hålla med dig till en viss del, men man får heller inte glömma att humor oftast är människans sätt att närma sig tragedier och tabun (syftar då på osmakliga skämt om judar och vidriga skämt om Engla osv.). Efter varje stor naturkatastrof eller andra trauman uppstår oftast en massa skämt som kan ses osmakliga men som är ett sätt att hantera det oförståeliga.
I övrigt gillar jag din blogg och är sjukt impad över att du som är så ung kan vara så himla klok.
Jag är helt med på den här linjen. Om man inte kan skämta om något gör man ju skammen större. ”Det här är så allvarligt att man inte kan skämta om det.” Det finns något väldigt befriande i att kunna skratta åt något traumatiskt man varit med om. Har ni sett Magnus Betnérs (ingen aning om hur det stavas) standup om självmord? Klockrent. Kan det vara så att Tankesmedjans skämt inte var roligt för att det var ett påhopp – en attack – och inte för att det handlade om våldtäkt?
Tack så mycket.
Visst kan humor vara ett sätt att bearbeta jobbiga saker, men det kan också vara ett sätt att vidmakthålla de strukturer som råder genom att göra det okej att uttrycka vissa åsikter inom ramen för ”Humor”.