Detta med att kvinnor tydligen bara tänder på svin dårå. Jag kan väl medge att det funnits perioder i mitt liv där jag har varit förtjust i män som inte visat mig respekt, absolut. Jag kan också medge att det finns män som verkar ha någon slags magisk dragningskraft även fast de i ärlighetens namn beter sig ganska illa. Men generellt så måste jag säga att bland det sexigaste jag vet är män som är medvetna om könsroller, feminism och så vidare utan att göra en gigantisk grej av det.
Nu menar jag inte att män ska bli medvetna för att tjejer anser det sexigt men jag tror att många håller med mig om att det är attraktivt men män som respekterar en. Jag blir bara avtänd av snubbar som ska hålla på och ”negga” som det ju föreslås i raggningsboken The Game. Så ängsligt och fånigt.
Jag tycker att det är sexigt med självförtroende, en uppfattning som jag tror jag har gemensamt med många andra. Jag har däremot svårt att se en person som går med näsen i vädret och beter sig otrevligt som självsäker, jag ser det snarare som ett uttryck för osäkerhet. Jag tänker att en självsäker person är en person som kan stå åt sidan ibland och låta andra ta plats och framförallt en person som vill att andra ska känna sig komfortabla i hens sällskap. I denna bild ingår inte personer som ”neggar”.
Det kanske bara är en fördom jag har men feministiska män tenderar att vara lite mindre benägna att ”negga”. Kan ha att göra med att de kanske i högre grad har ingångspunkten att de talar med en människa och inte ett potentiellt ligg? Ja vad vet jag! Jag tror i alla fall inte att jag är ensam om att tycka att det är attraktivt med personer som får en att känna sig trygg och bekväm snarare än personer som ”neggar” och förväntar sig att man typ ska slicka deras fötter?
Dock att en av de absolut värsta manstyperna är (enligt egen utsago) feministiska män som ska läxa upp en om feminism och hur det är att vara kvinna. Det tycker jag är rysligt oattraktivt. Folk som använder feminismen för att positionera sig intellektuellt men som är ointresserade av att förverkliga idéerna i praktiken är verkligen vidrigt.
Jag kan dock tycka att osäkerhet i viss mån är sexigt. Att våga vara lite osäker och och visa att man har svagheter. Att inte känna behovet av att vara så jävla självfulländad hela tiden. Självsäkerhet balanserar on a thin line, det väger lätt över och blir högmod.
Jag tycker att självkänsla är så mycket mer attraktivt än självförtroende eller självsäkerhet. Vad menar du med ”negga” för övrigt? Har inte hört det uttrycket tidigare
Jag gör ingen uppdelning mellan självkänsla och självförtroende. Tror att det jag menar när jag säger självkänsla/självförtroende är detsamma som brukar menas med självkänsla dock. ”negga” är en raggningsteknik från boken the game som bygge på att vara lite lagom dissig för att upprätthålla intresse.
Ok, det blir ju dock lite märkligt eftersom det är två ord med olika innebörd.
Självförtroende är individens tilltro till sin förmåga att prestera. Det kan röra sig om arbete, skola eller sociala sammanhang. Självförtroendet kan variera från dag till dag och det kan höjas genom bekräftelse utifrån, eller tillfälligt höjas under exempel alkoholpåverkan. Självförtroendet kan snabbt tränas upp. Många blandar ihop begreppet med självkänsla.
Självkänsla eller självuppfattning är den självkännedom som handlar om uppfattningen man har om sig själv och den man är. Dålig självkänsla kan både vara att under- och överskatta sin person eller kapacitet, och behöver hållas isär från begreppet självförtroende som har med prestationer att göra. God självkänsla är att veta vad man faktiskt går för. Det ska också hållas isär från självuppskattning (normal narcissism), som handlar om att acceptera och tycka om sig själv.
Alltså jag känner till den distinktionen men ser det som två olika uttryck för samma sak. Du har dock rätt i att jag för tydlighetens skull borde göra en distinktion. Om du vill så sätt i självkänsla i denna text.