När en diskuterar våld mot kvinnor dyker ofta begreppet hedersvåld upp, i betydelsen våld som förekommer inom starkt patriarkala muslimska familjer. Även inom kvinno- och tjejjoursrörelsen talas det om hedersvåld, på min introduktionsutbildning hölls det till exempel ett speciellt utbildningspass kring detta, och det finns också tjejjourer som är specialiserade på detta.
Jag menar att begreppet hedersvåld i den här betydelsen är problematiskt. Hedersvåld brukar officiellt definieras i termer av våld som riktas mot en kvinna som anses bryta emot familjens heder med sin sexualitet, alltså typ utleva sin sexualitet på olämpliga sätt eller dejta fel personer. De enda tillfällen där begreppet faktiskt används är dock när våldet anses vara religiöst betingat av Islam.
Det är ett problem att heder på det här sättet blir något som endast anses förekomma i muslimska familjer. Även bland ickemuslimska familjer förekommer den här formen av hedersrelaterat våld och kontroll. Kvinnor lär sig att de ska vara på ett visst sätt sexuellt för att det är ”pinsamt” för familjen annars, och kan bli straffade om de inte är det. Även om begreppet heder kanske inte används på samma sätt så är det samma fenomen. Det är ju inte som att det endast är inom muslimska familjer där unga kvinnors sexualitet kontrolleras och ”fel” sexualitet bestraffas, utan det förekommer i patriarkala familjer överallt.
Men detta inte sagt att det inte är intressant att diskutera hur detta tar sig uttryck beroende på kulturella omständigheter, för det finns givetvis skillnader som är relevanta att ta hänsyn till om en vill arbeta emot hedersförtryck och -våld. Dessa skillnader uppkommer inte bara i hur det tar sig uttryck inom familjen, utan också i hur det bemöts av samhället. Hur är det till exempel att inte bara bli utsatt för hedersförtryck inom familjen utan dessutom bli utsatt för rasism och förutfattade meningar när du söker hjälp för det? Samhällets förtryck och rasism är också en relevant faktor att ta med i bilden när det kommer till att bemöta detta. På samma sätt är det relevant att diskutera hur det är att utsättas för hedersrelaterat våld i familjer som inte anses ägna sig åt detta i det allmänna samtalet, alltså ickemuslimska familjer.
Jag tycker vi ska benämna allt våld och förtryck som har med heder att göra som hedersvåld, men att vi ska diskutera vilka skillnader som kan finnas på grund av etnicitet, alltså jobba intersektionellt med frågan istället för att rakt av definiera hedersvåld som något som endast förekommer i vissa kulturer. En sådan definition kan nämligen stjälpa mer än den hjälper, eftersom den delar upp olika former av patriarkalt förtryck och definierar det som något kvalitativt annorlunda, inte bara olika varianter av samma fenomen.
Det har väl egentligen inte så mycket med religion att göra utan mer kultur. Som jag förstått det är det mest folk från Mellanöstern som håller på med sådant oavsett religion.
Nja, som jag förstår det har det en hel del med religion att göra också då exempelvis de helsvenska ”vita” familjer där hedersförtrycket är som tydligast ofta är frikyrkliga. Men givetvis spelar kulturen också in då även de frikyrkliga har en speciell kultur som påverkar hur de utövar sin religion.
västerländsk kultur har också ett förankrat hedersförtryck, slut shaming t.ex.
Lästips i ämnet – ”Varför mördar man sin dotter”. Alla män som intervjuas i boken hävdar bestämt att det mord de begått inte hade någonting med heder att göra utan att det var ett ”vanligt” mord.
Hedersrelaterat förtryck och våld förekommer även hos kristna familjer. Finska romer, kristna syrianer t ex men även bland svenskar. För ett par år sedan t ex våldtog en ung svensk kille en tjej på skolan i en liten svensk stad. Tjejen fick byta skola för killen inte fick några repressallier och hans handling rättfärdigades. Tjejen fick skämmas. Typisk hedersfråga. Men hedersvåld har inget med religioner att göra.
Att hedersrelaterat våld och hedersmord enbart återfinns hos muslimer och kurder är främst en stereotyp mediabild. inom forskningen (se bland annat Honour: Crimes, Paradigms, and Violence Against Women) anser många att de fenomenen kan kopplas ihop med fler grupper än dessa.
Debatterna kring hedersrelaterat våld är både förenklade och polariserade. Jag håller på att skriva en D-uppsats i statskunskap som handlar om svenska ideella organisationers diskursiva ståndpunkter i frågan hedersrelaterat våld. Både hos de organisationerna jag undersöker och i den vetenskapliga debatten är det väldigt mycket fokus på frågan om huruvida hedersrelaterat våld ska ses som olikt eller likt mäns våld mot kvinnor, sällan om huruvida det både finns likheter och skillnader. Att det både finns likheter och skillnader är det bara Sveriges kvinno-och tjejjourers riksförbund som anser, inom forskningen är Purna Sen den enda jag lyckats hitta.
Jag vill ställa en fråga till dig Fanny. Hos de som är kritiska till begreppet hedersrelaterat våld finns det dels de som anser att begreppet inte ska användas alls eftersom det bland annat är rasistiskt, dels finns det de som anser att begreppet ska användas kritiskt och med försiktighet eftersom det exotiserar ”de andra”. Vad anser du? Känn dig dock inte tvungen att svara om du inte vill/har tid.
Jag kan dock inte finna ett ex på att vi Sverige i vår tid haft ett enda fall där en etniskt svensk familj inkl släkten jagat skiten ur en tjej eller kille så att denne fått skaffa sig skyddad adress pga att denne valt fel partner. Inte heller att denne sen hittats av en familjemedlem eller släkting och mördats. Men jag är öppen för din breda kunskap och ser i så fall fram mot en referens.
Men … Det heter hedersvåld och inte muslimskt våld mot kvinnor. Alltså ordet är det inget fel på. Sen kanske det har blivit problematiskt om det används mest i muslimska familjer, men hur ofta finns just den här typen av våld? Jag tror ABSOLUT att det inte bara är en muslimsk fenomen men vill genuint veta hur ofta det förekommer annars.
Jag håller med Geir ovanför – det heter ju hedersvåld och inte muslimskt våld. Själv har jag inga problem att använda termen hedersvåld så länge jag ser till att ha en öppen, fördomsfri syn på i vilka sammanhang som det kan uppstå. Jag håller med en föregående kommentator om att t ex våldtäkten i Bjästa eller våldtäkten i Jokkmokk är typiska exempel på hedersproblematik, där ett kollektiv (i det fallet samhället) sluter upp bakom förövaren/förövarna och skuldbelägger/driver ut den utsatta ur gruppen.
Jag är aktiv i Sollentuna tjejjour där vi tar emot tjejer med en hel del hedersproblematik inom familjen. Anledningen till att vår jour satsar rätt hårt på att utbilda oss jourtjejer om just hedersvåld inom familjen är därför att mekanismerna kring våldet är annorlunda jämfört med övrigt våld. Generellt i chattar är det vanligt att vi försktigt frågar om/uppmuntrar till att om stödsökanden pratar med en förälder eller en familjemedlem om sina problem; något som i en hedersrelaterad kontext kan vara ett helt felaktigt och i vissa fall farligt råd att ge. Vi är också en jour som så långt som möjligt försöker stötta och peppa tjejer till att gå sin egen väg oavsett normer och förväntningar från samhälle och/eller familj – någonting som måste funderas över en extra gång om vi pratar med en tjej som är utsatt för risker som kan vara kopplade till heder.
Du vet ju säkert att chatten är helt anonym och vi vet sällan vilken etnisk eller kulturell kontext som tjejen befinner sig i – vi frågar inte, och den infon behöver vi ju helt enkelt inte.
Utbildningen du pratar om var för mig otroligt normkritisk och tog hänsyn till att heder kan uppstå i alla kulturella kontexter. Begrepp som ”andra kulturer” eller ”islam” nämndes nästan inte alls. Det behövdes inte. Men på min jour är vi överrens om att termen behövs. Problematiken är annorlunda, och insatserna måste vara annorlunda.