Läste detta inlägg hos A sorta mission om folk som argumenterar emot Sd/rasism (två ord som beklagligt ord börjat användas som synonymer) med att prata om hur bra Ibrahimovic är. Jag har flera problem med detta, dels det som tas upp i texten om att de som säger så fortfarande upprätthåller en skillnad mellan vi och dom och därför intar approachen ”invandrare är inte som vi, men vi kan acceptera dem ändå” typ.
Ett annat problem jag har med det är hur folk alltid ska hålla på och argumentera med så kallat goda exempel. Tänk om vi inte hade haft framstående ”invandrare” (jag åsyftar här snarare alla som kan komma att uppfattas som invandrare, snarare än de som verkligen har invandrat) i Sverige? Hade det då varit okej med rasism? Jag menar, till exempel personer som söker asyl i Sverige har ofta tunga trauman i bagaget och detta kommer troligen att leda till att de har det jävligt mycket svårare för sig i livet. Om man ska se det rent krasst så är det nog en samhällsekonomisk förlust att ta emot asylsökande, i alla fall bra mycket dyrare än att ta emot arbetskraftsinvandring, eller ännu bättre: än att låta dem vistas olagligt i landet och smörja kugghjulen genom att jobba för orimligt låg löner på någon lunchrestaurang.
Dessutom är det ju knappast så att Åkesson vill kicka ut samtliga med utländskt påbrå. Jag tror till exempel att hen tycker att det är utmärkt att vi har Ibrahimovic. De hen och övrigt pack i det där partiet har något emot är knappast ”duktiga” invandrare som ”anpassar sig” och blir framgångsrika, det hen har något emot är de som kostar pengar och ställer till bråk.
Nu är det såklart så att denna inställning till ”invandrare” som andra klassens medborgare som måste sköta sig bättre än ”svenskar” skadar alla ”invandrare”, men det är fortfarande inte så retoriken ser ut och därför blir det tyvärr lite av ett slag i luften.
När en argumenterar emot rasister med argument som att vi ”tjänar på invandringen” så har vi accepterat grundpremissen att invandringen är något som vi måste tjäna på. Det är att spela på deras planhalva och att acceptera reducerandet av människor till pengar, kostnader och inkomster.
Så länga vi bedömer människors värde utifrån hur de presterar så kommer vi inte att skapa en vettig invandringspolitik. Anledningen till att jag vill ha fri invandring är inte att jag tror att Sverige som land kommer tjäna på det (med detta inte sagt att vi inte kan det) utan att jag anser att människovärdet står över de eventuella vinster eller förluster vi kan tänkas göra på det hela. Därför är jag helt ointresserad av att tala om invandringens eventuella kostnader eller vinster, vilka ”invandrare” som visat sig vara en tillgång och så vidare och så vidare. Det är banne mig inte relevant, för värnandet om människovärdet måste sträcka sig utanför detta.
Alltså det är skitbra att folk vänder sig mot rasism, men även argumentation för en bra sak kan vara helt horribel och dessutom bidra till att stärka världsbilden som rasismen grundar sig på.
Ungefär samma som när man hör argument för jämställdhet som ”ökad jämställdhet mellan kvinnor och män ger större tillväxt”. Det ska handla om människors lika värde och rättigheter, inte att någon annan ska gå med vinst. Suck.
Jag tänker i samma banor och undviker att diskutera invandringens fördelar med invandringskritiker av den anledningen. Jag säger helt enkelt att jag accepterar att det finns sanning i den statistik de lägger fram, men att det inte förändrar min åsikt i frågan eftersom jag anser att människovärdet alltid är viktigare. Då får jag oftast höra att jag är för känslosam och inte kan tänka logiskt, alternativt att jag har fallit offer för PK-propaganda. De som bemödar sig att faktiskt svara tycker att jag hycklar eftersom jag inte respekterar de som vill bevara Sverige svenskt, som om det går att jämföra att växa upp i en krigshärjad diktatur med att behöva växa upp med mångkulturella inslag i omgivningen. Jag ser inte hur nationalismens egenvärde kan försvaras i en modern, öppen värld där kulturer per automatik möts, i analogi med den entropiska principen inom naturvetenskapen. Om en accepterar människors lika värde och rättigheter känns det lika rationellt att demonstrera mot mångkulturen som att demonstrera mot en tsunami – våra åsikter i sakfrågan stoppar dem inte.
Ja, en är ”för känslosam” om en tycker att människor har ett värde. Vilket sjukt samhälle vi lever i.
Jag håller helt med dig, Fanny! Att ta emot invandrare ska inte handla om ekonomi, det handlar om medmänsklighet. För mig är det en självklarhet att människor som flyr ska beredas en plats hos dem som kan hjälpa till – och det kan vi!
Tycker det är märkligt att nationalism inte problematiseras mer. Majoriteten verkar tycka att det egna landets välstånd (och medborgarnas välfärd) ska gå före andras. Inte för att en själv gynnas av det, utan för att en ”ska vara stolt över och värna om sitt fosterland” typ. Detta medför ju såklart att svenskar ses som mer värda (räddas först vid tsunami osv) vilket verkar okej med dom flesta. Usch jag kräks.
Att jag har fötts ur en svensk fitta är liksom ingen prestation från min sida, så fattar inte varför jag är mer värd ett bra liv. Hade det vart omvända roller, med krig i Sverige och värsta fredslandet i Uganda, så hade jag velat bli emottagen och välkomnad och hjälp pga äkta medmänsklighet – inte ekonomiska intressen…
Beror väl på att folk är mottagliga för sådant i kristider, när de ser sitt eget bli mindre och mindre. Det är ju inte en slump att mkt av sd-stödet kommer från avfolkningsorter där arbetslösheten är hög. Folk känner hur de får det sämre och detta måste skyllas på ngt: invandringen. Därför är jag av åsikter att varje sann kamp mot rasismen också måste innehålla en kamp mot kapitalismen.
Du har många bra poänger och ditt hjärta sitter på rätta stället. Men är inte frågan mer komplicerad än så? Ekonomi är ju tyvärr alltid väsentligt, hur mycket man än önskar att det vore annorlunda. Med tanke på hur lite jobb det finns just nu i Sverige och alla varsel hit och dit så undrar jag om fri invandring ens är möjlig? Frågan är hur Sverige skulle bli att leva i om en stor mängd pengar gick till att försöka hjälpa de som invandrar hit. För pengar kostar det. Vad skulle hända med fri skola, fri sjukvård etc? (för Alla som bor i Sverige, svenskar som invandrare).
Jag har varit på en flyktingförläggning med asylsökande, och deras levnadsvillkor är helt fruktansvärda. De får en mkt låg summa per dag att klara sig på (tror det ligger på ca: 60-80kr/dag) det kan bo kring 10 pers i en etta, med möbler och mattor som de hittat i containrar. De erbjuds ett visst antal lektioner i svenska, och om de inte lyckas lära sig får de inga mer. Många kan alltså inte kommunicera med andra vilket leder till att de blir helt isolerade ifrån svenska samhället, de blir helt ensamma. På toppen av det möts de av misstänksamhet vart de än går. Många blir gravt deprimerade och ibland leder det till att de begår självmord av det här. De sitter som i en rävsax, de riskerar att bli förföljda och dödade om de åker tillbaka till sitt hemland, men de lider fruktansvärt psykiskt av att stanna i Sverige. Om vi inte har råd att hjälpa dessa stackars människor till ett drägligt uppehälle nu, hur ska vi då få råd om det blir helt fri invandring? Jag önskar att alla som behöver ska få hjälp, men jag undrar om det faktiskt är möjligt? Liksom vem ska ge dem jobb? Bostad? Vem ska betala alla bidrag till de arbetslösa så att de kan få mat på bordet? Ett land har inte en oändlig ström med pengar, tyvärr :/
Självklart finns inte en oändlig ström av pengar, och alla kan inte bli hjälpta.
Men faktum kvarstår att vissa människor är rika och andra är fattiga. Faktum kvarstår att en del tjänar flera miljoner i månaden medan andra inte ens har råd att äta.
Faktum kvarstår att det inte bara handlar om vad som är ekonomiskt möjligt, för då skulle många rika kunna avvara en del så skulle fler få en dräglig tillvaro. Det handlar om makt – att inte vilja dela med sig, att sitta bekvämt på toppen. Det vill iallafall jag ändra på. Och eftersom människor (tydligen) inte ger frivilligt, får vi väl se till att välja en politik som står för solidaritet, så att folk lär sig att vilja ge mer.
Ja, precis.
Vi kan ha ganska mycket högre skatter än vi har idag och dessutom ta hårdare tag emot skattefusket (och skatte”planeringen”). Det är klart att det finns gränser för allt, men de har vi verkligen inte nått än.
Om man inte fattar att ekonomin sätter gränser vad man kan göra och tror att det ordnar sig bara man har tillräckligt goda intentioner, typ ”värnandet av människovärdet”, så har man inte mycket till trovärdighet. Man kan visst ha oreglerad invandring, men det går absolut inte att förena med en allomfattande välfärdsstat av svensk modell! Även om man försöker lösa det genom ett totalitärt samhälle där staten, i ”solidaritetens” namn, börjar konfiskera medborgares och företags tillgångar, inkomster, bostäder osv. för att använda dessa resurser till försörjning och välfärd för invandrare så kommer det systemet inom kort braka samman när dessa resurser är uttömda och då kan man inte längre hjälpa någon ALLS, vare sig invandrare eller infödda.
Nå, riktigt så enkelt fungerar det inte med ekonomi. Att investera i välfärd är också något som berikar ett land nämligen.
Jag tror att det många gånger kan vara bra att tala motståndarsidans språk, s.a.s. Det behöver inte vara hela samtalet, men det kan vara en del av samtalet.
Till viss del ja, men när det kmr till den vulgära nivån som är ”jamen Zlatan då” så tkr jag det är orimligt.
Ska erkänna att jag inte läst länkade inlägget än, så gällande det kniper jag käft hittills! Men jag tror jag har en lagom hum om vad du menar & håller med.
Jag tycker att hela Shailja Patels Migrant Song är ett bra svar på den sortens argument, särskilt raderna ”We calibrate hunger precisely. Define “enough” differently from you. Enough is what’s available shared between everyone present. We are incapable of saying, as you can so easily: Sorry, there’s not enough for you.”
http://problemchylde.wordpress.com/2008/07/
…hej föresten, det är nog första gången jag kommenterar här fast jag har följt din blogg ett bra tag.
Hej på dig!
Håller med, bra citat.
Denna kommentar ha bara delvis med inlägget i fråga att göra (som för övrigt är fett bra). Vill berömma dig för att du jämt och ständigt lyckas avsluta dina inlägg med en slagfärdig sammanfattning. Förstår inte hur du lyckas, det är ju förbannat svårt att få till. Har läst dig ett bra tag nu, och det märks att du blir bättre och bättre på att skriva!
Tack så mycket!