Igår var jag på aupairträff i svenska kyrkan här i Bryssel, som ligger typ 700 meter ifrån mig. Jag kan tycka att det är så svårt att interagera med människor som inte är intresserade av politik eller samhällsfrågor, då det är det som är mina stora intressen i livet. Men det är väl det jag måste lära mig här på ett sätt, att interagera med personer som inte delar mina intressen eller åsikter.
Herregud. Så mycket av den jag är handlar om vad jag tycker om saker och ting. Åsikter hit och dit. Ibland vill jag bara stänga av, sluta analysera precis allt hela tiden. Kunna stämma in i kören som snackar om hur vulgärt det är med kvinnor som har för ”utmanande” klädsel, kunna säga att folk som inte har jobb får skylla sig själva och bara stänga av den där jävla vetskapen om strukturer, om klass och kön och etnicitet.
Jag förstår dig så väl. Hade samma problem då jag jobbade heltid (jag dog långsamt för varje dag som gick), sen löste det sig då jag började plugga humaniora och gick med i ett politiskt parti. Du kanske skulle försöka hitta andra typer av umgängen. Typ leta upp nån politisk organisation, gå på intressanta föreläsningar eller hitta nåt ideelt extraknäck.
Det blir liksom svårt att stänga av den där vetenskapen när en själv drabbas av det… Det är liksom svårt att stänga ner att jag drabbas av olika problem just för att jag är trans kvinna.
Personligen skulle jag stänga ner allt hat mot dom som bara spyr galla över feminism, genusvetenskapen och HBTQ-världen för att dom själv tillhör den privilegierade gruppen i samhället och aldrig behöver leva igenom skiten varje dag.
Jag drabbas ju inte alls i samma grad som du, frågan är om jag drabbas alls faktiskt. Men det går ändå inte att ”stänga av”.
Drabbas gör du, daglig misogyni. Oavsett om det är korkade artiklar av vissa konservativa personer som gillar att vara fördomsfulla om kvinnor eller om det är det dagliga hatet mot kvinnor överallt på nätet. Och detta är som agt bara på nätet. Sen kanske någon tänker att nej men det är inte personligt. När det riktas mot kvinnor som grupp är det det. Eller blir det så, är väl korrekt att säga. Min poäng: Misogyni på nätet förstärker hatet mot kvinnor som grupp. Sen blir en utsatt för mycket dagliga personliga saker också som är negativa till hemska.
För mig är det både och.
Jag har börjat i en ny klass. Man ska vara moderat, citat killarna (som inte interagerar med tjejerna alls, utan är allmänt omogna): Kom igen var en man nu! Sluta vara en jävla kärring, en av tjejerna (hon är den värsta moderaten, helt oreflekterat dock, ingen politisktdiskussion är möjlig): När jag var i DUBAI så fick inte jag ha kort kjol så jag tycker att alla som kommer hit måste följa vårt klädmode.
Men jag nickade och höll tyst. Nu har jag kommit in i klassen lite och då känner jag att jag kan gå emot den styrande kodexen och uttrycka vad jag tänker Så man får låta det ta tid! Tänk verkligen på det! Sen kommer det alltid fram personer som kanske är mer reflekterade än vad man trodde. Jag känner att jag måste smälta in lite i början för att inte bli ensam kvar, sen kan man kräkas inombords ändå.
Men åh, du får ta tåget till London så kan vi snacka politik över några glas 😉