Ganska ofta så hör en folk avfärda sexism med att det bara är idioter som uttrycker sig sexistiskt. Underförstått här är alltså att det inte är något en ska bry sig om. Den främsta anledningen till sexismen anses vara dessa människors klena begåvning, och därför är det inget som rör ”vanliga” och normalbegåvade personer. Idioterna är helt enkelt inte representativa för befolkningen i stort, vad de gör och säger pågår i ett separat idiotuniversum som inte har med vårt att göra. Vi behöver inte bry oss om vad idioterna tar sig för.
Vi lever i ett samhälle som präglas av patriarkala och sexistiska strukturer. Detta finns inom oss alla, det är inget en kan svära sig fri från. Vissa människor vet detta och försöker motverka det, andra har inga problem med sexismen men har ”taktkänsla” och vet därför när det ”passar” sig och inte. Kanske drar en ett lagom sexistiskt skämt istället för att kalla någon hora, kanske ger en en orakad kvinna en kritisk blick eller mumlar något bakom ryggen om att ”ta hand om sitt utseende” istället för att skrika ”du är så jävla äcklig din fitta”. De senare exemplen är såklart värre, men det är uttryck för samma sak och fyller samma funktion.
Det finns en anledning till att idioter sysslar så mycket med hat gentemot vissa grupper och inte mot andra. I ett samhälle fritt från sexism hade det inte varit en lika enkel måltavla för en idiot att gå på en kvinnas utseende. Det hade inte fallit sig lika naturligt att säga att en kvinna med en orakad armhåla såg ut som ”en fitta på tvären”. Idiotin hade slagit slumpmässigt, inte så specifikt mot kvinnor som vi kan se idag.
Grejen är att de flesta fattar att en inte säger vissa saker, att en inte drar det så långt, för det är opassande. Men människorna som gör det är inte oberörda av samhället i stort. Att låtsas som om det inte är en ”grej” att någon idiot uttrycker sig sexistiskt för att hen bara är en idiot är att helt ignorera att människor inte är isolerade öar, utan lever och verkar i samma samhälle som en själv. Att inte reagera på sexism för att en inte anser att det rör en personligen är att acceptera den.
Det verkar vara ganska vanligt att antifeminister blir sjukt upprörda så fort någon kritiserar någonting en man någonsin gjort någonstans. Då måst de skrika ”men vi är inte sådana! alla män är inte svin!”, som om vi feminister någonsin uttryckt en sådan åsikt. Det går liksom inte att prata om dåliga beteenden typiska för män eftersom de ser sig helt särskilda från den gruppen. Det är de, de vanliga männen och så är det idioterna. Män som grupp står ansvarsfria för idioterna tillhör enligt dem egentligen inte gruppen män.
Jag håller med om du menar när personer som själva inte är så insatta och inte tycker sexism är ett så jätteallvarligt problem reagerar på extremsexism med ”Men hen är ju bara en idiot, ingen vettig människa lyssnar på henom”.
Samtidigt anser jag att det är ett bra ”tips” att välja sina strider. De värsta idiotsexisterna får man inget ut av att debattera mot mer än huvudvärk och förlorad tid. Bättre då att fokusera på de oinsatta som ”menar väl” och försöka förändra deras uppfattning.
Jag håller med om att välja sina strider. Problemet är bara att jag har under årens lopp samlat på mig ett gäng med bekanta, som är rätt okej människor, men som ändå har många sexistiska grejer för sig. Och jag har försökt att slå i dem bättre tankar på ett ytterst pedagogiskt sätt, det verkar dock som att idiotfiltret trumfar logik gång efter annan. Tröttsamt!
Ja, det håller jag med om. Brukar inte debattera mot dem personligen just pga detta men brukar ta det som exempel på sexism när jag diskuterar med andra.
Men man kan faktiskt ta och bara skratta åt det ibland också. Att skratta åt någon och framhäva hur absurt det blir ibland är faktiskt en form av maktutövande och en obehaglig sådan för de som utsätts för det. Och att skratta är befriande för en själv.
Absolut. Jag brukar ofta göra mig lustig över sexister, dock inte endast de som ses som fullblodsidioter av gemene person. Tycker dock inte en ska förringa vad det säger om samhället för det.
Problemet är att det verkar finnas en värld som feministerna ser men som inte många andra ser. Har besökt ett antal olika nattklubbar runt om i Sverige och jag tycker mig se samma sak varje gång. Kvinnor verkar göra allt för att bli objektifierad på nattklubben. Ofta klär hon sig i små kjolar och urringar. De försöker få killens uppmärksamhet. De gillar att killarna kommer fram och dreglar över dem.
När killen sedan kommer utanför nattklubben tror han att kvinnor vill ha samma behandling som på nattklubben. Det skapar förvirring.
De flesta män är nog inte födda och uppvuxna på nattklubbar, så en kan nog förvänt sig att ni ska kunna bete er som folk. Håller vidare inte med om att det är så det går till en den kontexten.