En sak till angående Blodinbella: om nu konsumentmakt var en sån jävla stor grej varför ser man ingenting av den? Jag har fan aldrig läst ett enda inlägg på Blondinbellas blogg om ett dåligt företag. Det finns säkert något men det lär vara jävligt marginellt i förhållande till alla inlägg om hur jävla skönt det är att konsumera.
Herregud. Vi är alltså den ”mest kritiska generationen”. De föregående generationerna måste ju ha varit så galet jävla okritiska att det inte är klokt. Vad som än hände så såg de bara regnbågar och enhörningar omkring sig. Sen kom vi och vände hela världsordningen genom att spotta ur oss en diss mot café Moccos nässelsoppa nån gång om året.
Herregud. Jag vet faktiskt inte om jag ska skratta eller gråta.
Skönt att hennes blogg pingbackar till din så några där kanske får sig en tankeställare.
Att hypea produkter, blogga om varandra och erbjuda ”tjänster” räcker inte till ”den nya ekonomin” men det lär bedöva mångas ångest över att de inte gör ngt meningsfullt eller självförverkligande.
Vår tids fashionistor är egentligen bara konsumistor då de följer de större modebloggarna slaviskt.
Också det att allt handlar om att konsumera. Jag har, dels pga pengabrist men också pga ideologi, slutat okynneskonsumera (typ: jag handlar fortf godis och sprit, men jaja). Det handlar inte om att enskilda företag gjort en dålig produkt, utan att jag anser att vi konsumerar för mycket.
Läste nyss att 80- & 90-talister tillhör en blåst generation oförmögen till samhällkritik, typ. Låter mer troligt än den mest kritiska..
Det känns som att man inte är människa längre ibland, istället är alla varandras kunder. Det är trist att man ser konsumtion som enda sättet att påverka omgivningen.