Moderaterna har gjort ett utspel om att färre bör välja estetiska program eftersom det inte är tillräckligt konkurrenskraftigt.
Väldigt många läser utbildningar där efterfrågan inte är tillräckligt stor då de avslutat sina studier. Vi har ett problem med dimensioneringen av hela utbildningssystemet.
Jag har skrivit om detta med arbetslivsanpassning av utbildning innan. Utbildning fyller mer funktion än att producera eftertraktade arbetare. Det måste vara ett sätt att utvecklas, testa sina vingar och så vidare. Även om man inte har nytta av sina teckningsskills i arbetslivet så kan de vara viktigt för en som person, och det betyder också något. Vidare så kan det vara vad som får en skoltrött elev att faktiskt ta sig igenom gymnasiet.
Utöver den rent humanitära aspekten så finns det även mycket som är värt något i samhället, men som inte nödvändigtvis är något det betalas för. I detta kan ingå människor som producerar sin egen kultur gratis, människor som läser in sig på ämnen de är intresserade av och förmedlar vidare det och så vidare. Att människor är kunniga betyder något för samhället, även om inget företag är villigt att satsa pengar på det.
Rent praktiskt har jag också invändningar emot förslaget.Det motiveras med arbetslöshetssituationen för de som gått estet:
Enligt den senaste statistiken från myndigheten är det särskilt tufft för elever som gått just estetiska programmet. Tre år efter avslutad utbildning är bara 22 procent etablerade på arbetsmarknaden. 24 procent har en svag eller osäker ställning, medan 51 procent gått vidare till fortsatta studier. Tre av hundra står utanför arbetsmarknaden.
Estetiska program räknas, mig veterligen, som högskoleförberedande. Jag vet inte hur situationen ser ut för andra högskoleförberedande program, men jag tänker mig att differensen där i alla fall inte är lika stor som om man jämför med situationen även för dem som gått yrkesförberedande. Om man går till exempel sam eller natur så kan man sällan använda sin kompetens därifrån till att skaffa ett jobb, utan är så illa tvungen att läsa på högskolan.
De som gått estet kan i regel välja både mellan att köra vidare på estetspåret och att läsa någon ”vanlig” kurs på högskolan, det är inte meningen att den som har gått musikprogrammet ska kunna ta anställning som musiker.
Så länge man månar om att elever ska ha valmöjligheter oavsett vilket program de gått på gymnasiet så är detta inget problem. Du är inte kastad ut i evig arbetslöshet för att du gått estet. Du får kanske inte heller jobb direkt inom ditt fält, men det är inte heller tanken.
Jag håller med dig om att den där statistiken presenteras på ett väldigt konstigt sätt med tanke på att det estetiska programmet är högskoleförberedande. Tyvärr verkar okunskapen vara utbredd inom det här området. Jag har hörde för någon månad sedan Jan Björklund uttala sig i radio om det estetiska programmet som om det var menat som ett yrkesförberedande program. Mitt förtroende för honom som utbildningsminister är rätt nära noll, måste jag säga.
Jag tycker att moderaternas förslag är dumt. En sak som jag reagerade på när jag gick i skolan dock var att man kunde få massor av poäng (oftast MVG) om man ägnade sig åt en idrott på fritiden. Det kallades ’specialidrott’. Jag höll på med musik ganska många timmar i veckan men det kunde jag se i stjärnorna efter att få tillgodoräkna mig det. Att ha ’special-estet’ som valbar kurs på samma sätt som idrott kanske vore ett bra alternativ. Vad tror ni?
@Ylva: Det finns faktiskt på sina håll och hette specialmusik där jag pluggade. Men jag vet inte hur utbrett det är.
@Fanny: Tycker du är inne på helt rätt spår. En sak jag vill lägga till ditt resonemang, något jag stört mig på länge, är synen Björklund m fl har på spetskompetensutveckling som en linjär process som helst börjar på dagis och sedan fortsätter jämt uppåt resten av utbildningstiden. Och så blir vissa bra och andra dåliga och inget hade kunnat ändra på det. I en verklighet där vi utvecklas olika mycket på olika saker beroende på var vi är i livet är det bara så skevt. Gymnasiets tre korta år kan inte helt få begränsa möjligheter som kan komma senare i livet.
Helt rätt! Min pojkvän gick estet för ~10 år sedan (det känns som att det är sådana perspektiv man måste räkna med, inte vad som händer ett år efteråt), och hans gamla klasskompisar jobbar/pluggar allt från logoped och ingenjör till musiklärare och yrkesmusiker. Jag tror faktiskt inte det är så himla stor skillnad från t ex samhäll som jag gick, men tyvärr har jag ingen kontakt med mina f d klasskompisar, så vet inte vad de gör.
Om jag tvingats gå något program jag inte tyckt varit kul eller givande (men som anses vara bra) hade det INTE lett till att jag börjat jobba inom det området! Jag hade snarare blivit uttråkad, omotiverad och inte vetat alls vad jag vill, kan och är bra på. Det hade lett till att jag tappat både självförtroende och lust.
Jag läste Estetisk Teater i gymnasiet och nu läser jag till socionom, de från min gamla gymnasieklass gör i dagsläget mycket skilda saker, vissa läser som jag vidare, andra jobbar som personliga tränare eller teaterledare, andra har ströjobb eller vikarierar på förskolor osv. Men jag kan lova att de som läste EST och inte läser vidare efteråt lär ha precis samma chans till jobb efter gymnasiet som en som läste natur eller samhäll och inte läser vidare (förutsatt att de har samma i betyg och drivkraft). Det enda ”problemet” med det estetiska programmet är att det lockar till sig många människor som egentligen är skoltrötta och därför väljer estet för att det verkar roligare än ett program som inriktar sig på plugg eller en specifik yrkesinriktning, därför är drivkraften att plugga generellt inte så hög (eller var inte i min klass iaf) och många går ut med ofullständiga betyg och får därefter svårt på arbetsmarknaden, att tvinga vederbörande personer att gå ett annat program hade dock inte hjälpt så mycket, personerna hade ju varit skoltrötta i vilket fall som helst och kanske skolkat ännu mer eftersom de tvingats läsa något de inte tyckte var kul. Teater var ämnet som personerna i min klass skolkade som minst till, vissa dök enbart upp på teaterlektionerna men skolkade på allt annat, för min del hjälpte nog teatern till att vilja gå till skolan om dagarna och därmed även på lektioner i andra ämnen.
Dock måste jag också inflikna att långt ifrån alla i min klass var skoltrötta skolkare heller, många var faktiskt väldigt ambitiösa och en klasskamrat var en av ca två-tre stycken i hela skolan som fick stipendium för att hon hade så bra betyg.
Jag gick media vilket nog påminner om estet på många vis, det var verkligen inte ett kämpigt klimat med studerandet (jag mådde psykiskt dåligt så för mig var det kämpigt att ens gå till skolan men det var nog ändå inte i närheten av samhälls & natur exempelvis) så jag hoppas verkligen inte att den som går estet eller media står precis lika på arbetsmarknaden som den som har studerat hårdare & tuffare. Nu kanske du talar om arbeten där kvalifikationerna inte kräver den typen av utbildning i första taget, i sådana fall tycker jag inte heller att utbildningen är av relevans men det känns naturligt att den som har studerat annat än klassiska slöa program har fler alternativ till arbete.
Reinfeldts uttalande pissar jag dock på, trött på att allt handlar om arbeten.
Jag tycker att det här är rentav obehagligt. Först och främst är vi människor, inte arbetare. Är det ens ett problem att många inte är etablerade på arbetsmarknaden vid 22 års ålder? Att hanka sig fram med ströjobb i början är väl rätt vanligt om man vill komma någonstans i kulturbranschen. Själv kommer jag fortfarande plugga på heltid när jag är 22. Är det ett nederlag eller?
De som tycker att det viktigaste är att få fast jobb efter gymnasiet väljer väl ändå ett mer praktiskt program, men det är inget fel på att vilja annat eller att inte ha bestämt sig än. Jag pluggar i Storbritannien och här är det till och med okej att plugga ”flummiga ämnen” på universitetet och därefter skaffa sig en karriär inom vilket område som helst då många företag rekryterar unga med högskoleutbildning inom valfritt område.
Fanny, kan du inte skriva lite om moderaternas uttalande om att de estetiska programmen bör ha hårdare krav på konstnärlig talang då många verkar välja detta som ett ”slappt” alternativ. Hörde detta på nyheterna imorse och började tänka i de banor du skriver om i detta inlägg. Jag gick själv estetiskt program på en skola som har ryktet att vara en av Stockholms största flumslappskolor men tycker inte att skillnaden verkar avgörande jämfört med andra linjer. De människor jag känner som gått sam eller natur har inte nödvändigtvis börjat plugga saker som har koppling till deras gymnasiegång eller hamnat i yrken där deras gymnasiekompetens spelat roll.
”Utbildning fyller mer funktion än att producera eftertraktade arbetare” – precis så!
Jag tycker, precis som du skriver, att det finns ett egenvärde i utbildning och därför tycker jag detta förslag känns väldigt ointellektuellt och rentav obehagligt. Själv gick jag Teater på gymnasiet och gick ut 2010, nu ska jag studera journalistik och marknadsföring i New York men har fram till nu pluggat ett år på universitetet samt haft en massa ströjobb, och det jag har märkt (och många av mina gamla klasskompisar när jag tog upp ämnet) är att många arbetsgivare tycker det är väldigt positivt att ha gått exempelvis teater/musik/dans eftersom det ofta tyder på att personen är socialt trygg och ofta duktig på kreativa lösningar. Så ja, idiotiskt förslag tycker jag.
Jag undervisar på estetprogrammet och tycker det är oerhört slött av moderaterna att göra ett utspel av det här slaget när det estetiska programmet just har blivit ännu tydligare inriktat på att förbereda eleverna för vidare studier, i den gymnasiereform som moderaternas regering har verkställt. Läs på era egna programplaner, liksom.
Tycker också att det är lite skevt att begränsa det eleverna lär sig på estetprogrammet till bara sång, musik och dans på scener runtom i landet. Hur många av landets reklamare tror ni har gått estetprogrammet? Kreativa kunskaper är betydligt mer än bara hantverk och scenkonst, det är ett sätt att vidga sina vyer och hitta nya vägar till resultat. Man får inget nytt modeunder eller vassa art directors eller för den delen listiga spelutvecklare om man inte stimulerar även höger hjärnhalva.
Moderaterna tycker att färre ska välja estetprogrammet. Jag tycker att färre ska välja moderaterna.
Jag går estet, och jag kan säga att det är VERKLIGEN inget slöprogram. Jag går i trean nu, men redan i tvåan var jag utbränd, sönderstressad och var sjukskriven i sammanlagt tre månader. Vi läser alla ämnen vem som helst som läser samhäll läser, bara det att vi läser musik OCKSÅ. Vi har precis samma betygskriterier som alla andra, och programmet är högskoleförberedande. Jag läser engelska med de som läser natur, har retorik med teknikare. Jag är precis lika intelligent och motiverad som vem som helst, kanske till och med mer. Jag håller på med något jag verkligen brinner för, istället för att jag bara hamnade på t.ex samhäll för att jag inte visste vad jag ville göra, eller bara inte brydde mig.
Så visst, de kan väl fortsätta intala sig själva att samhället skulle må bättre av rader med massproducerade ingenjörer som utan någon form av konstnärligt tänkande. Men vi behöver konst, och musik, och allt det vackra som moderaterna verkar vilja utplåna. För hur hade världen sett ut utan det?