En annan sak en kan göra, som är lite av en vidareutveckling på förra luckan ”Släpp fram en kvinna” är att förutom att släppa fram även aktivt bekräfta personen. Detta försöker jag göra så ofta jag kan genom att vara extra noggrann med att ge uppmuntrande kommentarer när osäkra personer som är ovana vid att ta plats, något som ofta sammanfaller med att vara kvinna, tar utrymme.
Personer som är vana vid att ta plats behöver i regel inte lika mycket uppmuntran. De har troligen en ganska grandios självbild redan som det är. Personer som är ovana vid att ta plats kan behöva bekräftelse på att det är uppskattat och att de kan tillföra något. bland räcker det inte med att bara lyssna och ta till sig, utan en måste även understryka detta genom att uppmärksamma det.
Ett typiskt exempel tycker jag är när en diskuterar något i en större grupp. Då kommer det ju oftast en massa invändningar, argument och nya infallsvinklar. Generellt så antar en en del av dessa tankar utan att säga något om det, och presenterar dem sedan som en del i ett större resonemang. I sådana situationer brukar jag vara extra noggrann med att påpeka varifrån den tanken kom ”från början” om det var en person som är ovan vid att ta plats. Jag tycker att det är viktigt eftersom det handla rom att synliggöra den personen inför gruppen, men också om att synliggöra inför den personen att insatsen spelar roll.
Jag tycker såklart inte att en ska ljuga och säga att en håller med när en inte gör det, däremot tycker jag att en ska vara extra noggrann med att uppmärksamma när personer som är ovana vid att ta plats kommer med något bra, både inför dem och inför de andra i sällskapet.
Detta kan såklart appliceras på både kvinnor och män, men eftersom män i regel tar mer plats så tycker jag ändå att det fungerar som en feministisk strategi.
Hej! Vad skönt att se någon annan använda sig av ”en” istället för ”man”. Jag skrev om detta på facebook och det blev en riktig hatstorm mot mig från några av mina s.k. (facebook)vänner. Jag har nyss börjat ändra på mig i skriftspråk men det kommer nog ta ett tag innan jag börjar använda det i talspråk då det ofta flyger ur munnen rätt fort medan när en skriver så hinner en tänka till och kan alltid ta bort och ändra.
Jag funderar också på vad som kan göras med ord som allMÄNt, allMÄNNA villkor, alleMANSrätten etc. Det finns hur mycket som helst. Du råkar inte veta var detta kommer ifrån? Så att jag kan använda detta som grund när jag argumenterar detta. Kanske får kontakta en språkvetare eller nåt.
Sådana or där knepiga, jag har inte kommit på något än som jag tycker funkar bra. Det känns ju jobbigt om det blir för krångligt också.