Manligt tolkningsföreträde.

Sandra på Stökboet formulerade det så jävla bra under Bloggkommentatorernas inlägg för ett tag sedan:

Den som innehar makten behöver inte förklara sig. Behöver inte analysera, behöver inte förstå. Det är männens privilegium som normbärare att kunna benämna det sunda samtalet i en relation som ”överanalys” ”kackel” eller ”kvinnotjafs”. Den som innehar makten kan kosta på sig att vara ”rak” för han vet att hans ord ändå är lag, det som historiskt sett har varit sant, rationellt och framförallt…manligt. Och vi kvinnor köper det här, för att vi har lärt oss att det är så det är. Vi har hört det tusentals gånger, vi fick med oss de här s.k ”sanningarna” med modersmjölken.

Det är verkligen precis såhär det är! Det är liksom alltid de diskriminerade som måste försvara sig, men de som har makten ses direkt som trovärdiga, rationella och så vidare. Det handlar om vem som alltid anses ha bevisbördan, och vem som anses ha rätt till motsatsen är bevisad.