Jag vette fan vad jag ska tycka om Slutwalk. I egenskap av ”liberal” borde jag såklart tycka att det är jättebra, men jag vette fan. Jag förstår grundtanken i det hela, som tjej ska man få klä sig slampigt utan att bli sexuellt trakasserad för det. Det är sant.
Men jag är så trött på allt tal om att ta vissa ord tillbaka, som ordet slampa. Slampa är ett nedsättande begrepp för kvinnor som bjuder ut sig sexuellt och jag begriper inte vad någon skulle tjäna på att ta tillbaks det alls faktiskt. Och vaddå ”tillbaks”, har det någonsin varit ett ord som legat i våra händer med en positiv betydelse?
Mycket av den här ”ta tillbaks”-kulturen ser jag som ett uttryck för någon slags relativism med som skjuter sönder begrepp och deras betydelse och därmed möjligheten att kritisera dem. Plötsligt ska man som tjej vara stolt över att bli kallad slampa. Men det finns inget behov av olika beteckningar på hur sexuellt utlevande personer är, oavsett om orden har positiva eller negativa associationer. Lika lite som jag demonstrerar för rätten att vara avhållsam, som ändå är ett ganska kontroversiellt val i Sverige, så är jag intresserad av att demonstrera för rätten att knulla runt.
Nu kan man invända att slutwalk inte handlar om att knulla runt så mycket som att få klä sig som man vill. Men slampa betyder väl ändå inte att man har sexiga kläder, utan att man bjuder ut sig. Det är i alla fall den relation jag har till begreppet, sedan kan det talas om slampiga kläder man ordet slampa i sig har fortfarande mer med sexualitet än med u-ringningar att göra.
Och framförallt så står det eviga ”fria valet” som alltid i händelsernas centrum. Även om det finns en massa personer som bjuder ut sig för att de vill, för att de gillar sex, så finns det också en massa kvinnor som bjuder ut sig för att få bekräftelse och leva upp till vissa ideal i ett patriarkalt samhälle. Att så okritiskt hylla slampan löser i mina ögon inga problem, det skapar snarare en situation där orden medvetet rycks ur sitt sammanhang, vilket försvårar analys. Hur kan jag bli sur över att någon kallar mig slampa när samma ord ständigt ska återerövras och tömmas på sin betydelse? Hur ska någon feminist med trovärdigheten i behåll kunna motsätta sig den typen av negativa tillmälen när det ständigt skanderas att man borde känna stolthet över att kalla sig slampa.
Orden måste rimligen få användas av alla även om vi fyller dem med ny betydelse. Vi kan inte lägga beslag på ordet själva, men genom att ge det en dubbel betydelse så blir det svårare att motsätta sig det när det används som en förolämpning. Och så tänker jag på den där klasskamraten man hade i högstadiet som bara fnissade smickrat när hon blev kallad för slampa eller tagen på rumpan, som uppenbarligen såg det som en komplimang men som ändå var den ultimata produkten av patriarkatet. Jag tänker inte hävda att hon var en kvinnorättskämpe för att hon tog ordet slampa tillbaka, för det var hon inte. Hon var en sorglig figur som fann bekräftelse i att bli nedtryckt av manssamhället.
Det är nedsättande om man brukar det i nedsättande syfte. Slampa är för mig en man eller kvinna som tycker om att ha lössläppt sex. Gärna ONS, bolla med flera KK:s, många sexpartners i knull-CV:t & då är det bara nedsättande om man faktiskt ser ner på människor som knullar runt. Jag gör det inte & jag har därmed inga problem att kalla någon för slampa. It’s not like it’s a bad thing. Om någon kallar mig för slampa så brukar jag dock rätta med att nej, någon slampa skulle jag väl inte påstå att jag är, däremot en slyna. Inte för att det är fult utan för att det blir fel.
Vill tillägga en sak också; det väsentliga är som sagt SYFTET med ett ord, om någon använder ordet ’slyna’ för att kränka mig har denne haft ett nedvärderande syfte & det är alltså inte själva ordet som är problemet utan att någon brukar ordet för att nedvärdera. Om någon säger det av kärlek är det en ömhetshandling. Man kan inte fokusera på ord utan måste se till handlingar & dess strukturer.
Jag håller med Marielle ovan. Det är syftet med ord som är det väsentliga. Slampa må ha varit ett ord som kom till för att trycka ner kvinnor, men idag kan det ha flera betydelser och precis som M tar jag inte illa upp om någon kallar mig för det- i de perioder jag är slampig stämmer ju det, i de perioder jag inte är en slampa är det bara fel uttryckssätt men ingenting som jag tar illa vid mig av i alla fall. Utan rättar dem precis som hon och säger att slyna snarare är den rätta beteckningen.
När det sedan kommer till kärlek och sex blir jag grymt upphetsad och ärad om mannen jag är med kallar mig för slampa, slyna eller hora vilka alla är ord som av folk i allmänhet anses som någonting negativt. Ord blir dock vad man gör dem till och det väsentliga är, som sagt, vad syftet med dem är. Att kalla någon för slampa i syfte att trycka ner denna är självklart fel- men det är det också att kalla någon för tjock, smal, neger eller någonting annat för att trycka ner.
Använder man däremot ord i positiv bemärkelse eller mera neutralt förstår jag inte varför dessa ord ska vara orsak till uppståndelse. Precis som Marielle skriver är det ju som om man då uttrycker att det faktiskt är fel att knulla runt, att det skulle vara någonting negativt. Fastän det knappast behöver vara det och slampa därmed bara kan fungera som (neutral eller positiv) beskrivning för någon som ligger runt mycket. Man kanske kan fråga sig varför man måste sätta en etikett på någon beroende på dennes sexualliv, men in that case kan man lika gärna fråga sig: varför ska vi använda oss av uttryck som homosexuell, heterosexuell, bisexuell? Varför ska vi vidare använda oss av andra etiketter, som t.ex. punkare, gothare, feminist, liberal, vegetarian o.s.v. o.s.v.?
Däremot håller jag med om att ”ta tillbaka ordet slampa” är lite missvisande, då det i grund och botten var ett nedsättande ord. Kanske man istället borde uttrycka sig som så att man vill erövra ordet slampa. Eller att man vill bredda betydelsen av det. Själv hade jag gått på slut walken om jag bara haft pengar att ta mig in till stan för, och med orden ”stolt slampa med rätt att inte våldtas” ritade på mig. Visserligen är jag ingen slampa längre eftersom jag är i ett monogamt förhållande, men jag har varit en slampa och det är ingenting jag skäms över eller ens skämdes över då. Så bara för att få fram min poäng hade jag skrivit så.
Bra inlägg, håller med dig särskilt om detta:
”Men jag är så trött på allt tal om att ta vissa ord tillbaka, som ordet slampa. Slampa är ett nedsättande begrepp för kvinnor som bjuder ut sig sexuellt och jag begriper inte vad någon skulle tjäna på att ta tillbaks det alls faktiskt. Och vaddå ”tillbaks”, har det någonsin varit ett ord som legat i våra händer med en positiv betydelse?”
läste nyss om slutwalk london och där stod det: Do I have to ‘reclaim’ slut?
You can if you want! But this is about much more than just that one word – this is about tackling victim-blaming and slut-shaming. We’re challenging rape culture with SlutWalk, and we hope you’ll join us regardless of how you feel about the word. After all, if that officer in Toronto had said women shouldn’t dress like ‘tarts’ it would probably be TartWalk – it’s the attitude that’s the problem, the word is just one factor within it.
jag håller med till viss del. jag inser problematiken, men det har ju fungerat fantastiskt tidigare, tex när orden bög och flata övertogs i slutet av 90-talet. men som du säger, det kan vara onödigt eller svårare med andra ord, neger är ett exempel på ett ord som är svårt att ”ta över”