Tänker en del på det här med romantik och kärlek och på hur en verkligen kan bli liksom invaderas av det. Hur det är som att n främmande makt tar ens kropps och psyke i besittning och en inte kan kontrollera sig själv. I relationer med män har jag alltid förlorat mig själv i högre grad än i relationer med kvinnor, inte för att jag varit mer förälskad utan för att de har haft ett maktövertag över mig. De har haft möjligheten att få mig att känna att allt som spelar roll för mig är deras bekräftelse och godkännande.Att som vuxen människa berövas möjligheten att bestämma över sig själv är såklart både förnedrande och på sätt och vis ett övergrepp. Män gör detta mot oss, inte för att de måste utan för att de kan. Män tar oss i besittning för att det är det sättet de kan få den kontroll över oss de begär. Istället för att älska på jämlik grund så föredrar de detta maktspel, eftersom det på det viset kan säkra sig tillgång till kärlek utan att behöva ge ens i närheten av lika mycket.
Ja. Hahaha. Jag,känner så mycket igen mig och har till och med fått höra krigsmetaforer: Om att vinna mig/kriget, invadera mig osv.
Så jävla sant!!