Läser sverige.pk:s pepp och depp-lista inför socialistiskt forum. En av punkterna är denna. En programpunkt som går ut på att liberaler ska sitta och lyfta fram ”konstruktiv kritik” om vänstern:
Nej, men nu har vi ju ett socialistiskt forum om året – varför inte försöka utnyttja det till att ge utrymme åt liberaler som tycker vänstern har fel? Ta till exempel Viktor Barth-Kron, en helt vanlig kille från herrtidningsbranchen, som till vardags är anställd av DN för att skriva ner vänstern. Klart grabben ska få en programpunkt!
På något sätt är det också en naturlig utveckling: från att bara läsa högerböcker ”ironiskt” a la Flumskolan, till att bara syssla med högerns tankevärld, till att helt enkelt låta sig ersättas av olika högerprofiler. Nästa år kommer hela forumet att gå på entreprenad hos JB-koncernen.
Jag undrar i mitt stilla sinne: vilken typ av konstruktiv kritik kan en liberal tänkas leverera? Vad kan vi möjligtvis tjäna på att låta liberaler ha åsikter om vårt politiska projekt?
Jag tänker att det är viktigt att som vänster inte acceptera den liberala hegemonin, och jag upplever att det är precis vad som görs här. Liberaler bjuds in för att utifrån sin hegemoniska position recensera vänstern. Kommer de kanske ge oss tips om vad vi ska göra för att de ska ”ta oss på allvar”? Sådana ”tips” handlar i princip alltid om att anpassa sig mer efter deras världsbild.
Det verkar finnas en idé om att högern är framgångsrik för att de typ lyckats göra en bra reklamkampanj, använda rätt ord. Inte sällan analyseras ”högersvängen” utifrån något slags individualiserat perspektiv som fokuserar på hur bra moderaterna är på Pr, helt ignorant inför det faktum att denna högersväng inte är det minsta unik för Sverige utan sker i hela Europa. Det enklaste sättet att bli politiskt framgångsrik i en liberal värld är just… att vara liberal. Det säger väl sig själv att de som har ideologin som stödjer kapitalismens intressen är mer framgångsrika i sitt politiska projekt.
Det handlar om synen på politik som något slags pr-projekt. Bara vi typ säger rätt saker, tar debatten om rätt frågor, använder oss av rätt retorik och så vidare kommer vi kunna göra en tillräckligt bra reklamkampanj för att få en röd regering nästa val. Frågan är ju var en offrar på vägen i en sådant projekt. Troligen sin ideologi.
Jag föreslår följande strategi: vi skiter i vad liberaler tycker att vi borde göra, vi skiter i deras tips, vi skiter i om de tar oss på allvar eller inte. Vår framgång beror inte på om någon putslustig skribent på Dn tycker vi är duktiga på att göra reklam för vår sak på ett sätt som attraherar hen. Det är liksom inte dessa personer som borde vara målgruppen i vänsterns politiska projekt, och det är inte heller de som ska tillåtas definiera oss.
Mitt i prick som alltid!
Även om jag upplever formuleringen som oerhört ironisk kan jag ändå inte låta bli att undra varför i helskotta en sådan figur inbjuds. Vad är syftet? Jag kan ju aldrig tänka mig att detta med att låta sig influeras av liberaler är en seriös idé.
Eller jaha, nu är jag med. Den var ironisk och ifrågasättande. Nerver mind min förra kommentar. Undrar dock fortfarande, liksom du, varför man väljer att bjuda in en sådan figur.
Bra skrivet!