automatiserat barnafödande

Topp fem argument emot automatiserat barnafödande.

Jag skriver ju ibland om det här med automatiserat barnafödande, vilket är det i särklass mest provocerande ämnet jag tar upp. Tänkte lista mina favoritmotargument:
Denna är vanlig. Vet inte om det kan klassas som ett ”argument” dock.

Olika personer som fött barn som är typ kränkta över att jag tar ifrån dem deras vackra upplevelse. Oklart verkligen, då jag aldrig någonsin sagt att jag tycker folk ska förbjudas att skaffa barn ”naturligt”??

Jättevanligt att folk lyfter fram den smärta om de risker folk med livmoder genomgår som något vackert? Sorry men kan ej se mänskligt lidande som något fint.

Kostnadsargumentet. Tycker verkligen att automatiserat barnafödande vore en sjukt rimlig grej att lägga resurser på. Vissa snackar om att det inte är något vi ska prioritera just nu, vilket är konstigt med tanke på att jag aldrig någonsin har hävdat det. Har endast talat om automatiserat barnafödande som en feministisk utopi, inte som något vi typ kan rösta för i nästa val.

Detta argument, att det ”känns” fel. Ofta med olika referenser till typ Du sköna nya värld eller andra dystopier. Att staten typ skulle producera väldiga arméer på löpande band och så vidare. Är inte riktigt det jag förespråkar.

Har faktiskt inte stött på ett enda bra argument emot automatiserat barnafödande. Det mesta är spekulationer om vad som ”är bäst” och liknande.

Ett steg närmre det automatiserade barnafödandet.

Läste i tidningen att det är på gång att göra nya livmödrar till de som inte har funktionsdugliga sådana. Tydligen var det även på tal att personer som inte har livmoder ”naturligt” också skulle kunna få en sådan (tydligen var det något om ”hormoner” som eventuellt var ett hinder, men det verkade vara tänkbart). Om vi nu kan skapa sådana, så borde det automatiserade barnafödandet inte ligga särskilt långt borta! Detta är såklart fantastiskt. Jag hyser inga tvivel om att det automatiserade barnafödandet kommer kunna bli verklighet mycket snart om det bara skulle satsas lite på det.

Jag fick för övrigt frågan om hur jag ställer mig till att personer som inte fötts med livmoder ska kunna få en sådan inopererad. Jag ställer mig såklart inte emot något sådant, om det nu är någon som vill utsätta sig för barnafödande. Däremot tänker jag mig att målet på ett samhälleligt plan bör vara att barnafödandet förläggs helt utanför kroppen, och sedan kan de som känner för att genomgå graviditet göra det som någon slags extremsport.

En annan intressant invändning jag får är att det inte skulle vara ekonomiskt hållbart. Visserligen ligger det mycket i att en inte kan se automatiserat barnafödande som någon räddning för hela världen inom en snar framtid, eftersom det såklart skulle kräva en del för att bygga upp en sådan struktur. Däremot tycker jag fortfarande att en kan ha det som ett långsiktigt mål. Problemet i samhället idag är att människokroppar, och speciellt kvinnligt kodade sådana, är så hemskt lågt värderade att vissa tycker att det är viktigare med pengar. Det som vi idag inte betalar med pengar, till exempel bra förlossningsvård, forskning rörande graviditet och hur vi kan förhindra skador vid graviditet, betalar ju människor med sina kroppar. Det är ofta en mycket högt pris att betala i form av smärta, ofrihet, kvinnomisshandel och underlivsskador.

För mig är det en självklarhet att vi i ett civiliserat samhälle prioriterar människors hälsa och välbefinnande framför pengar. Jag tycker absolut att en sådan investering i människors hälsa är ekonomiskt försvarbar. Men vissa tenderar ju att se folks kroppar, speciellt om de råkar vara utrustade med livmoder, som slit- och slängvaror.

Vad som gör mig lycklig.

Ibland undrar folk vad som gör mig glad. Här är en bild på mig när jag pratar om kvinnokampen och det automatiserade barnafödandet, det postpatriarkala samhället och så vidare. Det gör mig glad. Det gör mig glad att tänka på att jag för samma kamp som hundratusentals kvinnor innan mig, att jag är med i detta led av fantastiska feminister som kämpat för frigörelse. Det gör mig glad att tänka att en bättre värld är möjlig. Det gör mig glad att drömma om ett samhälle fritt från förtryck.