Etikett: bidrag

Även priviligierade ska få studiestöd.

Ibland säger folk saker i stil med att vi borde ta bort studiemedlet eller något annat bidrag från de som har det bättre ställt. Gällande studiebidrag är detta en modell som finns i vissa länder, bland annat Italien som jag förstått det. Bara de som inte har föräldrar som kan betala utbildningen får hjälp från staten. Denna modell brukar säljas in med att det minsann är orättvist att rika personer får sin utbildning bekostad med skattemedel.

Det finns flera problem med denna modell. Det första är att i stödet för välfärd eroderar i stater som inte har detta system. I generella välfärdsstater, alltså stater där alla får ta del av välfärden på någorlunda lika villkor, så är stödet för välfärden generellt högt. I stater där det bara delas ut till de som har det sämst så upplevs förr eller senare hela arrangemanget som att fattiga ”tar” pengar från folk med mer pengar, vilket gör att stödet för välfärden blir mindre och mindre. Att förespråka en sådan modell är alltså att på sikt arbeta för mindre och mindre välfärd även för de som har det sämst (kan ej ange källa på rak arm, men detta anses enligt min föreläsare i förvaltningspolitik ganska vedertaget inom statskunskapen). Dessutom skulle det kräva en hel del extra administration vilket inte direkt är gratis.

Men det problem jag främst ser, framförallt i fråga om just studiebidrag, är att det upprätthåller en jävligt konservativ familjemodell. För grejen är att få som studerar liksom bara har sina egna pengar, det kommer snarare handla om att de ska få pengar från familjen. Och detta innebär såklart att de kommer vara mer beroende av sina familjer.

Och ja, det är faktiskt ett problem att vara beroende av sin familj även om en kommer från en privilegierad bakgrund. I många familjer så förekommer det våld och sexuellt våld. I desto fler så finns det en massa normer och värderingar som barnen förväntas upprätthålla i sina så kallade livsval. Att då behöva hålla sig på god fot med sin familj för att de ska finansiera ens utbildning kan vara ett jävligt stort problem. Till exempel kan det vara så att en blir tvungen att välja vad en ska bli utifrån sina föräldrars tycke och inte utifrån vad en vill.

Sedan tycker jag att hela idén att vuxna människor som faktiskt pluggar, något som kommer hela samhället till del, ska behöva vara beroende av sina föräldrar. Många avslutar inte sina studier förrän de är typ 30. Det är fan inte rimligt att en ska bli försörjd av familjen till dess.

Så det som kan låta som ett rimligt förslag vid första kollen, nämligen att privilegierade inte ska bli försörjda av skattepengar, är i själva verket något som både kommer föranleda mer högerpolitik och dessutom stärka konservativa samhällsstrukturer. Det är bättre om människor behandlas som individer i statens ögon, inte som medlemmar ur en viss familj.

Det är viktigt att det skrivs om Julholts misstag, men jag skulle önska lite mer proportionerlig bevakning.

Den här Juholtgrejen alltså. Jag tycker ju då verkligen att det är fel att han har gjort fel/fuskat med bidraget. Det är skitbra att detta har uppdagats, det tycker jag verkligen. Jag tycker även att det är rimligt att hans lämplighet som partiledare diskuteras.

Däremot tycker jag att drevet kring det är helt ur proportion. Det har liksom varit huvudnyheten i drygt en vecka och det kommer spekulation på spekulation om hur detta påverkar honom och socialdemokraterna, om han kommer avgå eller inte och så vidare. Aftonbladet har till och med skrivit en artikel om hur de gjorde när de avslöjade fusket, vilket är metajournalistik i sitt esse. Det märks tydligt att historien ska vridas och vändas till den sista jävla droppen är urkramad.

Om man jämför detta som enligt Juholts egen utsago inte varit medvetet och som dessutom inte verkar vara ett formellt regelbrott med Carl Bildts inblandning i de människorättsbrott som skett i Sudan måste jag nog säga att det sistnämnda känns en aning mer allvarligt, och ändå har det fått ungefär en tiondel av den uppmärksamhet som Juholts eventuella fusk har fått.

Juholt har gjort fel och det ska tas på allvar. Däremot skulle jag önska att media kunde rapportera på ett sätt som var lite mer proportionellt gentemot det som faktiskt har hänt och kanske vara lite mindre kritiska mot just socialdemokraterna. Jag ser ärligt talat inte vad varken Juholt eller Sahlin har gjort för att förtjäna dessa extrema hatkampanjer.

Berätta era historier om socialen.

Jag vet att det är ett gäng här som går eller har gått på socialbidrag.

Jag skulle verkligen uppskatta om ni ville berätta lite om det. Hur det går att överleva på den summan, vad som är det svåraste med att ha en tight ekonomi. Det jag framförallt skulle vilja veta om är hur ni blivit bemötta av socialen.

Jag har hört en del skräckhistorier om folk som behövt redovisa kvitton sedan flera månader, folk som blivit av med bidraget helt utan förvarning, folk som behövt låna pengar till mat och därför fått avdrag på bidraget nästa månad och folk som inte kunnat få tag på handläggare på flera veckor eftersom de har gått på semester utan att informera eller skaffa ersättare. Vad har ni för berättelser?

Staten och kapitalet.

Vad ska man kalla detta om inte för bidragslinje kan jag undra. Människor som inte tjänar tillräckligt mycket pengar för att betala sin hyra får ett extra stor bostadsbidrag detta gäller alltså ”unga” och småbarnsfamiljer. Företag kan hålla sig med låga löner eftersom man ändå kan få bidrag till resten.

Jag har inget emot bidrag sådär, men en person som pluggar heltid eller jobbar ska kunna ha råd att leva på sin inkomst (alltså lön eller studiemedel). Man ska inte behöva gå och tigga pengar av staten varje månad om man har en inkomst, det är faktiskt inhumant.

Så därför har jag lite andra förslag till regeringen. Ni skulle till exempel kunna satsa på att bygga lite nya bostäder så att det inte var så förbannat dyrt att hyra en, om man ens får tag på en. Detta skulle ni kunna göra genom att dels satsa själva på att bygga billiga lägenheter och förtäta förorterna istället för dyra finlägenheter borta vid slussen. Ni skulle också kunna riva upp lite av alla de krångliga regler som omgärdar byggandet av lägenheter för närvarande. Sedan skulle ni kunna höja studiemedlet, som visserligen också är ett bidrag, men herregud vad bra att bara behöva hålla reda på ett. Dessutom är studiemedlet inte riktigt ett bidrag, inte som bostadsbidraget är det.

Sedan skulle ni gärna kunna återinföra anställningstryggheten som ni så effektiv nedmonterat, men det är bara en liten detalj sådär när ni ändå är igång.

Det duger inte att staten går in och skarvar för att lönerna är för låga.

För att lösa problemet med fattiga barn så ska barnbidraget behovsanpassas tycker Centern. Jag tycker att det är superbra att frågan uppmärksammas även från högerkanten men Vad är egentligen det om inte bidragspolitik?

Jag förstår förslaget om det riktas till dem som går på socialbidrag, sjukersättning eller a-kassa, men då borde tillslaget komma där istället. Annars tycker jag att den som har ett jobb ska kunna försörja sina barn på lönen de får och det vanliga barnbidraget. Det duger inte att staten går in och skarvar för att arbetsköpare ger otillräckliga löner.

Sen tycker jag förvisso och att det är bättre om pengarna går till dessa familjer istället för att finansiera ännu ett rutavdrag, men grundproblemet kvarstår: att lönerna är för låga för att något annat än kärnfamiljer eller barnlösa singlar fungerar ekonomiskt.

Mitt bidrag.

Jag äger tyvärr ingen scanner och därför blir det bara ett sjaskigt foto, men här är mitt bidrag till portföljjakten där man ska porträttera en bloggare. Bloggaren jag poträtterat är Lady Dahmer och detta är bilden jag utgått ifrån.

Jag är halvnöjd. Jag tycker att det är roligt att jag ritat hennes hår under armarna som Medusaormar, även om det hade kunnat framgå tydligare, men jag är inte så nöjd med finishen. Jag är helt enkelt fett dålig på att slutföra bilder och ge dem det där ”lilla extra”. Men aja, här är det i alla fall.

Och här är den lilla bilden man ska ha med.

Politisk ångest på frammarsch.

Jag har svårt att begripa Moderaternas nya paroll Alla jobb behövs. Jag kan för det första komma på mängder av jobb som inte behövs, till exempel copywriter eller nyhetschef på en skvallertidning. Man skulle nog även kunna skippa ett gäng riksdagsledamöter som ändå inte gör något annat än att vika sig under partipiskan.

Sen förstår jag inte heller syftet, för ingen har väl påstått motsatsen (utom jag då). Socialdemokraterna ser inte ner på några jobb, hur mycket Moderaterna än skulle vilja att så var fallet. Det handlar inte om att vissa jobb skulle vara oviktiga, utan om att alltings lösning inte är att införa fler jobbskatteavdrag eller ytterliggare sänka priset på arbetskraft man av olika anledningar har stämplat som mindre konkurrenskraftig.

En sänkt arbetsgivaravgift för unga signalerar ju bland annat att det jobb vi utför inte skulle vara lika bra. Att göra det lättare att sparka oss sänder ju signalen att vår arbetskraft alltid är fullt utbytbar. Och vad signalerar sänkta minimilöner om inte att sjuksköterskornas jobb inte är lika viktiga som de varit? Eller ska man som arbetare vara så uppfylld av det ständigt upprepade budskapet att det man gör är så viktigt att man inte ska bry sig om löner och arbetsvillkor, utan bara känna pur glädje över att man bidrar till samhället.

Under sin tid i oppositionen kritiserade moderaterna vad man kallade ”förvaring”, det vill säga de åtgärder för arbetslösa som innebar att de fick ägna sig åt en massa menlösa uppgifter. Men vad är fas3-jobben om inte förvaring? Faktum är att det inte får vara något annat än förvaring eftersom man som fas3-arbetare inte får ersätta ett arbetstillfälle (vilket förvisso sker ändå ibland).

Och visst, de som jobbar på dessa låtsasarbeten kanske inte är passiva i den meningen att de bara sitter hemma, men de lär bli så till döden alienerade av att utföra uppgifter utan mening bara ”för att” att själva den fysiska aktiviteten inte spelar någon som helst roll. Hur man ska orka söka jobb när man har ett heltidsarbete att gå till är dessutom för mig en gåta. Men det måste ju finnas en annan lösning på denna bidragspassivitet som inte innebär att skicka människor på att måla redan målade stolar eller bara sitta och stirra in i väggen.

Jag mår illa av den så kallade arbetslinjen och fas3. Jag är trött på den närmast religiösa syn som finns på arbete i samhället, som om arbete i sig vore någon ständigt fungerande lösning på alla jävla problem. Jag orkar inte med fler begreppskapningar och äckliga omdefinitioner. Och jag hoppas att den parlamentariska vänstern tar sitt jävla förnuft till fånga och skärper sig så att vi slipper ytterligare en mandatperiod med en borgerlig regering.

Genial bild lånad från Sara Hansson.

Medborgarlön är en ide som förtjänar att spridas.

Isobel Hadley-Kamptz skriver om medborgarlön, ett initiativ jag tycker är helt underbart.

Medborgarlön är rätt och slätt att alla ska var berättigade en inkomst utan motprestation. Denna inkomst ska, enligt de flesta, täcka levnadskostnaderna ganska precis.

Det finns många fina saker med medborgarlön. Dels så slipper man ge sig in i den förnedrande socialbidragskarusellen, som idag är uppbyggd på ett sätt som får folk att fastna i den (bland annat så dras alla ytterligare inkomst från bidraget, vilket leder till att allt annat än heltidsjobb känns menlöst). Systemet med socialbidrag är ovärdigt på många andra sätt, bland annat för att det ständigt krävs att man ska lämna in en jävla massa kvitton på allt. Det är också osäkert för många, oron för ifall man får det eller inte är stor för många.

Med medborgarlön skulle man ha ett system som var bra mycket värdigare för alla inblandade. Man skulle slippa gå och tigga pengar från staten, helt enkelt. Man skulle kunna ta bort både socialbidrag, CSN och säkert en massa annat också. Institutioner som kräver en massa kostnader för administration (herregud, fatta alla tjänstemän som sitter och handlägger allt).

Troligen skulle rörligheten i samhället öka. Dels för att grundtryggheten inte längre skulle komma från jobbet, vilket skulle göra folk mer benägna att ta risker, kanske genom att byta jobb, starta eget eller plugga nåt nytt. Troligen skulle det också förbättra villkoren på arbetsmarknaden, eftersom människor skulle vara mindre benägna att ta så kallade ”skitjobb” för att överleva.

Visst finns det problem. Typ att vissa kanske kommer leva enbart på medborgarlönen. Men jag tror det är ett större problem idag, med socialbidraget, i och med att man med medborgarlön skulle kunna tjäna pengar från sin allra första arbetsdag. Jag tror att de flesta vill ha lite mer pengar än vad som täcker levnadskostnaderna precis.

På det stora hela tror jag att medborgarlön kommer leda till ett bättre samhälle. Jag är dock inte ekonom så jag vet inte vad det finns för begränsningar där. Men oavsett: det är en ide som jag tycker förtjänar att tänkas riktigt noga på och som jag tycker att alla ska sprida. Så gör det nu!

Jobbskatteavdraget.

För att få jobbskatteavdrag måste man tjäna över 9000 kronor i månaden. Då skattar man bara 15% till skillnad från den som tjänar 6000, som skattar 20%.

Det lustiga med detta är att det som spelar roll inte är om man jobbar eller ej, utan hur mycket man tjänar. Nu skulle jag väl inte kalla den som tjänar 9000 i månaden för någon slags överklass men är det inte lustigt att den som tjänar mer på samma sak måste skatta mindre?

Moderaterna snackar alltid om att man inte vill vara ett bidragsparti, som man anklagar socialdemokraterna för att vara. Men moderaterna är ju ett avdragsparti, som ju är typ samma sak bara det att det gynnar de som har mer pengar lite mer. Men utöver det är det samma äckliga kontrollstyrning av samhället med hjälp av ekonomin, samma vilja att ge pengar till dem som gör det enligt moderaterna ”goda valet”.

Älskade Kissie.

Idag på stan såg jag det partiet jag nog hatar mest (efter socialdemokraterna, kommer Mona Salin bestämma över Sverige någon vacker dag kommer jag flytta härifrån och skämmas över vårat land..), dvs Vänsterpartiet! USCH!!

Över 87 % har inte röstat på oss.. , ja så började han prata..? Men herregud, är det 87 % som tycker ni har FEL så ha rni nog säkert fel. Och jag är glad att så pass många faktiskt vill se skillnaden mellan MITT och Ditt! För att råna en företagare på 75 % (ja det är så mycket dom tar från företagare idag) är ju pinsamt och visar hur mycket dom är villiga att ge folk som inte gör ett skit.

Jag ser nästan deras talare som hiteler som försöker övertala stackarns korkade Svenskar med deras vänster-propaganda. Om att det dom vill är ett “gemenskap” bland männsikor..? Bullsh*t, varför skulle man vilja ha det?! Varför inte jobba för ett eget, rikt liv..? LATA MÄNNSIKOR ÄR KOMUNISTER!

Herregud. Kissie måste vara världens sämsta reklam för moderaterna. Jag garvar verkligen åt tanken på henne som står där och bara ”bråkar” med vänsterpartiet och tycker att hon för fram vettiga argument som de inte kan svara på, när hon i själva verket bara står och är blåst. Jag älskar även resonemanget med att 87 % av Sveriges befolkning inte röstar på vänstern, och eftersom så många inte håller med så har dem fel. Det är en ganska stor del av befolkningen som inte röstar på Moderaterna också. Hon tycker typ att man som enskilt parti måste ha mer än 50 % för att ha något att komma med. Jämförelsen med ”hiteler” är också bra.

Jag undrar om det är som Bloggkommentatorerna skriver att vissa bloggerskor är uppköpta av Moderaterna. Då undrar jag dels om det är lagligt att göra betalt politisk reklam utan att berätta det och dels om Kissie är en av dessa bloggerskor. För om Kissie är det så äre väl ta mej fan det sämsta användandet av sociala medier i en valrörelse jag nånsin sett.