Det följde en ordväxling mellan mig och Burgschki under inlägget om vad förtryck är, som jag tänkte kunde klargöra en del, så skriver ut den här.
B: då tolkar jag det såsom att den förtryckte själv har ett visst ansvar i att hen är förtryckt?
vidare, då jag uppfattar det såsom att du, i enlighet med din ideologi, inte ger individen aktörsstatus inom en struktur utan mänsligt beteende=en direkt produkt av den sociala struktur hen verkar inom(?), kan du tänka dig att det inom en övergripande struktur (patriarkatet) kan finnas andra, icke-patriarkala strukturer?
F: Jag tänker att alla har ansvar för att forma världen, men folk har olika möjligheter att göra detta. Den som är förtryckt har mindre än den som förtrycker. Sedan ogillar jag termen ”ansvar” när det kommer till att bryta den egna underordningen, eftersom ansvar implicerar att det är något en gör för någon annan, inte för sig själv. Jag skulle föredra att säga möjlighet.
Jag tycker visst att individen har aktörsstatus, vilket jag tycker jag tydliggör när jag talar om hur en kan motverka förtryck. Däremot är kraften att agera givetvis kringskuren, och jag anser inte att en som individ kan sluta förtrycka innan det förtryckande systemet avskaffats. Däremot så kan en som individ framgångsrikt kämpa för att det ska göra det.
B: om jag förstått det rätt, alla män förtrycker alla kvinnor pga den patriarkala strukturen. men en kan kämpa mot förtrycket den sociala strukturen ger upphov till, men oavhängigt om en aktivt kämpar mot förtrycket så förtrycker en fortfarande så länge strukturen finns kvar?
F: Precis så. En kan ju såklart förtrycka mer eller mindre dock.
Just det här med individen som aktör och strukturen är en knivig fråga. Jag tycker att en både måste se individen som aktör mot strukturen, men också som offer för strukturen. Alltså att alla människor har utrymme att agera, men det är också kringskuret av de strukturer vi lever under.