Livet.

Eftersom det verkade vara lite av en sensation att jag log på en bild för några dagar sen så tänkte jag bjuda på lite mer av den varan.

Idag har jag varit omåttligt trött och haft en massa äcklig träningsvärk. Jag får inte heller döva smärtan med alkohol som brukligt eftersom jag ska delta i en sömnstudie på måndag, inför vilken jag måste köra en mindre detox (varken cigg eller alkohol tillåts).

Tanken nu är väl att jag ska kolla på nån jävla brasa och vara lyckligt nykter. Men jag håller på att somna och är dessutom upprörd över att mina forna klasskamrater dissar 1984 på facebook. Egentligen vill jag bara lägga mig i sängen och äta glass tills jag känner för att spy.

För övrigt är jag helt seriös i min uppmaning att gå in och lägg ett gott ord för mig på Martin Isbergs blogg.

Egentligen är jag bara avundsjuk, men det förstod ni väl redan?

Det värsta med människor som Mogi är att de inte fattar att alla inte har så mycket pengar och ser konsumtion som den naturligaste sak i världen. Mogi verkar liksom inte fatta att hon är överklass.

Visserligen är jag ganska glad att jag inte är lika världsfrånvänd som henne men fan vad avundsjuk jag blir på alla dessa överklassungar som bara chillar runt och inte ens fattar att de gör det. De är befriade från allt:  riktiga bekymmer och dåligt samvete över att man saknar sådana.

Skönt fotoinlägg.

Igår chillade jag med min kompisar.

Martin och Hjalmar. Jag misstänker starkt att Martin knäppte upp skjortan bara för att provocera mig, eftersom jag har suktat efter honom sen han blev ihop med Clara. Jag är nog tyvärr chanslös.

Emil var glad.

Georg och Hjalmar.

Emils reaktion då Georg berättade att han svarta läderslips faktiskt funkade och var helt okej. Bara en vanlig slips, fast i läder, tyckte han.

Och jag var vacker som en dag, som vanligt. Emil sa faktiskt att de bara hänger med mig för att jag sprider sådan kvinnlig glas och glädje omkring mig. en riktig energigivare.