De senaste dagarna har det pratats en del om en elevblockad som hölls mot Sdu på globala gymnasiet. Vissa menar att detta är fel och odemokratiskt eftersom alla riksdagspartier tydligen måste representeras om något ska respresenteras, trots att ett av dessa riksdagspartier tydligt ställer sig emot grundläggande demokratiska värden.
Vissa menar att en istället för att köra bort Sdu ska föra så kallad ”dialog” men dem. Jag undrar vad en förväntar sig att få ut av en sådan ”dialog” med Sdu. Problemet med Sd såväl som Sdu är inte typ att de är ”bråkiga ungdomar” utan att de företräder en rasistisk ideologi. Det är ingenting en kan komma bort från med hjälp av någon ”dialog”. Sdu kommer inte sluta vara rasister för att du pratar med dem, möjligtvis kan enskilda medlemmar övertygas men Sdu som organisation kommer fortfarande att ha samma ideologiska grund.
Vad förväntar en sig få ut från denna ”dialog”. Kanske byta lite perspektiv? Kanske komma överens om att en nog ändå tycker i grunden lika trots allt? Ha lite mysigt samförstånd? Få någon Sdu:are att säga att de faktiskt vill ha kvar de som gör rätt för sig? Slänga lite statistik i någons ansikte om hur mycket vi faktiskt tjänar på invandringen? Är det någon som förväntar sig att detta ska fungera? Någon som tror att detta kommer få Sdu som organisation att byta riktning? De har tydliga politiska idéer och om de blir insläppta får de sprida dessa, och de normaliseras som en del av ”demokratin”.
Nej, det enda rimliga i ett sånt här läge är att ge ett blankt nej, att säga att sådana åsikter accepterar vi inte. Det har ingenting med Sdu:arna som individer att göra, det är en fråga om de ska få vara där och representeras som organisation. Som organisation står det för något tydligt politiskt, som privatpersoner kan de ändra sig, kanske med hjälp av ”dialog”. Det betyder dock inte att de ska få bli insläppta som politisk organisation. I det här fallet måste vi se dem som representanter för ett politiskt projekt, inte som individer.
Därför blir jag provocerad när folk snackar om att de minsann pratade med en Sdu:are och att hen var ganska rimlig eller att de kom bra överens och sedan använder detta faktum för att dra något resonemang om att vi minsann kan föra dialog. Så kan det säkert vara, det finns väl sympatiska och osympatiska individer i alla läger. Problemet är inte individerna som sådana utan politiken. Du kan ha hur många givande diskussioner med en Sdu:are som helst, hens engagemang i Sdu är fortfarande ett engagemang för ett mer rasistiskt samhälle.
Jag tror att vi måste sluta se på rasistiska och nazistiska organisationer som en fråga om individer som hamnat på glid, som kan komma på bättre tankar med hjälp av ”dialog”. Vi måste behandla dem som de politiska organisationer de faktiskt är. Sedan kan vi se annorlunda på enskilda individer som befinner sig i dessa rörelser, men det gör inte att rörelsen som sådan ska betraktas som en stökig tonåring som vi bara kan tala till rätta.