Folk ibland alltså. Man tydligen känt sig nödgad att välta en del dåligt förankrade gravstenar under allahelgona eftersom ett barn tydligen fick en på sig och avled. Jag menar inte att förringa det sorgliga i att det skedde, men någon måtta får det väl ändå vara på trygghetshetsen. Det är en otroligt fånig åtgärd med tanke på att de flesta till exempel måste korsa en bilväg innan de kommer till kyrkogården, och risken att dö i en sådan olycka måste ju vara otroligt mycket större. När det dessutom går ut över de familjer som besöker kyrkogården för att hedra minnet av anhöriga som ligger begravna där så hamnar det ju helt ur proportion.
Orkar inte tänka på hur otroligt mycket pengar denna gravstensvältning måste ha kostat. Och hur mycket personligt lidande det har orsakat för de personer som fann målet för sitt besök skändat. Och jag känner bara: vad sägs om lite eget ansvar? Vad sägs om att föräldrar ser till att hålla koll på sina ungar när man är ute på promenad, speciellt om man är på en kyrkogård där det passar sig att visa respekt för andra besökande och således inte springa omkring och stimma.
Sen är det ju också såhär att livet är farligt och fullt av lidande och död. Så är det. Det är ingenting vi kommer kunna få bort hur mycket vi än försöker. Vi kan inte slipa ner kanterna på hela jävla tillvaron, tyvärr. Vi kan vidta rimliga försiktighetsåtgärder, men vi kan inte kräva att man ska välta gravstenar för att skydda oss för den extremt minimala möjligheten att den skulle råka trilla på någon. Det är helt enkelt en försiktighetsåtgärd helt ur proportion gentemot den risk för fallande gravstenar som annars finns.
