Såhär i valtider 🙂 🙂 🙂 🙁 så säger många människor väldigt spännande grejer för att få andra att rösta. Detta inlägg ska inte tolkas som att jag har något emot att en röstar, jag har själv gjort det och var till och med ute två veckor i förtid för att slippa tänka på fanskapet.
Läste denna bedårande insändare i Metro:
Ja alltså vad ÄR egentligen poängen med att rösta? Kommer freden och friheten bli mindre om vi inte gör det? Är det ett hot? Jag fattar fan inte. Varför skulle röstandet i sig leda till en värld med mer fred och frihet? Kommer vi förlora vår rösträtt om vi inte utnyttjar den?
Hela det här resonemanget som jag tycker mig höra i en miljon olika tappningar är så jävla underligt. Vad är röstande egentligen? Det känns som att vissa anser att det är någon slags demokratibevarande ritual som vi måste utföra, att röstandet i sig liksom är demokratin. Det spelar föga roll vad som sedan händer, så länge alla deltar i processen är vi nöjda. Genom röstandet upprätthåller vi illusionen av att det är en jämlik tävlan, att vi ska vara goda förlorare om det inte blir som vi vill för vi har ju trots allt FÅTT VARA MED OCH BESTÄMMA!!!!!
I samma kategori finns den här ”det är bättre att rösta blankt än att inte rösta alls”. VARFÖR?!?!? Kan någon förklara för mig varför det skulle vara bättre att rösta blankt? Vissa bara ”men jag är ju för det demokratiska systemet, jag är bara emot alla alternativ”. Jamen alternativen är ju et resultat av systemet. Varför särskilja form och innehålla på det sättet? Om formen nu bevisligen leder fram till kassa alternativ, varför skulle den bevaras?
Vissa är såhär ”det är din skyldighet att rösta”. Min skyldighet gentemot vem, och varför? Vissa menar att det handlar om att upprätthålla det demokratiska systemet genom att visa någon slags lojalitet gentemot det. Detta tycker jag är e obehaglig grej att säga. Vi har ju vissa demokratiska rättigheter som människor, men vi har inga skyldigheter att använda dem. Det är liksom som att jag fått en fin fin present och så måste jag vara glad och tacksam och använda den trots att jag aldrig bett om den. Vad som gör saken etter värre är att vissa verkar mena på att det i sig är ett slags godkännande av det rådande att delta i processen, en tanke som en massa liberala gubbar eller så kallade ”kontraktsteoretiker” kört mycket på.
Och framförallt; om det nu är min skyldighet att rösta för att ”upprätthålla demokratin”, varför stanna där och varför fokusera på just röstandet? Är det också min skyldighet att försöka slå ner nazism och fascism? Eller kanske att motverka polisvåld? Jag menar, är det inte lite lustigt att det abslut viktigaste politiska deltagandet är det deltagande som:
- Är tillåtet.
- Egentligen främst låter oss välja mellan människor som på ett eller annat sätt redan sitter vid makten.
Hur kan det komma sig att vissa tycker det är JÄTTEVIKTIGT att lägga en lapp i en låda en gång var fjärde år men typ ger blanka fan i vad en gör resten av tiden? Jag tror det handlar en del om att upprätthålla illusionen av att det är vi som bestämmer och att det är vårat ansvar att ”ta chansen” att göra det. Om en kan måla upp en bild av den oansvariga medborgaren som inte tar denna chans så kan samtalet handla om det istället för om politiken som faktiskt förs. Fokus förflyttas från innehåll till form, för att innehållet är så fruktansvärt jävla meningslöst och intetsägande att det knappt ens går att prata om.
Men excesserna slutar liksom inte här! Vissa tycker rentav att det är en skyldighet att liksom ”sätta sig in i” politik och att komma fram till vilken jävla kandidat en ska rösta på och skit. De ba ”det är så hemskt att folk (speciellt ungdomar) är så oengagerade”. Gud vad jag blir matt på detta. Jag tänker bara att det kanske finns en anledning till att folk inte orkar bry sig om fanskapet och det är att det för det mesta är helt jävla irrelevant. Politik är så oerhört tramsigt och det märker folk.
Nå, nu har jag såklart röstat ändå eftersom jag inte vill se fyra år till med Alliansen och deras stödparti Sd vid makten. Men jag ser fan inget egenvärde i att rösta, inte heller tycker jag det är någon skyldighet. Den som har blåa sympatier kan lika gärna ligga på sofflocket vad mig anbelangar. Sluta prata om röstandet som något betydelsefullt i sig eller som någon jävla ”möjlighet” vi ska vara ”tacksamma” för. Vi måste sluta prata om formen, om ”demokratin” som ett tomt skal som vi måste förvalta, och börja prata om innehållet.