Jag har generellt rensat ut män från mitt umgänge, det vill säga; jag umgås inte med män mer än nödvändigt, jag knyter inga nya bekantskaper med män och så vidare. Detta har varit en stor livsförbättring.
En sak som blivit väldigt påtaglig för mig sedan jag slutade med detta är hur oerhört utsugande även ytlig kontakt med män är.
Så fort en umgås med män behöver en förhålla sig till dem som ett potentiellt hot, eftersom de utgör ett potentiellt hot. Sedan jag började säga till i alla fall 25 % av gångerna jag upplever att en man beter sig obehagligt så har jag knappt kunnat göra annat. Och det blir alltid en jävla diskussion om det. ”Nej du har fel jag var inte alls obehaglig”, bölar mannen tills en inte orkar längre.
Jag märker hur jag ofta hamnar i en idé om att jag skulle behöva få mannens godkännande/imponera på honom av någon jävla anledning. Typ att jag söker kompromisser och liknande. Detta är så sjukt jävla utsugande att det inte är klokt. Jag känner mig typ helt tömd på energi efteråt. Kontrasten blir väldigt påtaglig eftersom jag har så lite samröre med män i mitt vardagsliv, så minsta lilla chattkonversation kan göra en påtaglig skillnad. Jag tänker på hur sjukt jobbigt det måste ha varit innan när denna kontakt var en del av min vardag.
Andra osofta grejer män väldigt ofta gör:
- Lyssnar dåligt eller är bara oförmögna att fatta vissa grejer. Värsta är när de låtsas att de fattar fast de inte gör det??? De är ju ointresserade av något verkligt utbyte helt enkelt.
- Börjar agitera istället för att diskutera grejer. Såpass trött på detta beteende??? Speciellt när det handlar om relationen.
- Kommer med små tips/pikar/hintar om allt en skulle kunna göra annorlunda/bättre. Detta gör mig fan knäpp! Speciellt när de ska ha åsikter om Feminism. En ba: gubben jag har sysslat med detta i flera år, jag tror jag vet vad jag gör (bättre än dig i alla fall).
- Nedvärderar kvinnor/kvinnlighet på ett eller annat sätt. Så trött på raljanta utlägg om hur den och den kvinnan är ytlig/sjåpig/tramsig/våpig eller vad det nu är för fel på henne som bara måste lyftas upp.
- Över huvud taget tycker att alla ska dela deras intressen. Detta är såpass vanligt??? Alltså män som börjar prata om grejer de till och med VET att jag inte är intresserad av. Varför? Tror de att jag ska bli imponerad eller? Känner mig bara nedtryckt.
- Heterosnubbar gillar att snacka om sina flickvänner/ex/whatever, alltid utan någon större förståelse. En grej jag avskyr är när jag ska agera relationscoach till någon människa som inte vill ta in vad jag säger. Varför frågar de ens mig?? De borde ju veta att jag tycker att män förtrycker kvinnor.
- Nedvärderar relationen till exempel genom att snacka om hur soft de har det med sina manliga vänner. Jamen gå och häng med dom då ditt mähä.
Listan kan göra oändlig.
Nå, precis som i kärleksrelationer så gäller det att kvinnor för bekräftelse genom relationer med män. Till exempel den här grejen att kvinnor gärna pratar om hur många manliga vänner de har, det är samma fenomen fast i en annan form. På sista tiden har jag börjat känna typ ”tråkigt för dig som blir utsugen även i dina vänskapsrelationer” när någon kvinna kommer igång och pratar om liknande.
För grejen är att män är vampyrer. De suger ut en på energi. Även så kallade ”snälla” män gör detta.
Det är inte bara kärleksrelationer som kan avslutas, även andra relationer kan avslutas helt eller i alla fall dras ner på en hel del. Jag rekommenderar verkligen detta. Lika lite som du behöver ha kärleksrelationer med män behöver du ha vänskapsrelationer med dem. Patriarkatet lurar oss att det är ”coolt” att vara en ”pojkflicka” och bla bla men det är inte ”coolt” att bli utsugen.
Detta kanske ser härligt ut men tänk på vilken SKAM det är att inkännande, intelligenta Hermione hänger med dessa idioter hela sin skoltid och dessutom gifter sig med en av dem.
P.S. kan ni inte bidra med era värsta snubbkompisbeteenden???
