Etikett: kompisar

Energitjuvar.

Något som får mig att rysa är när folk snackar om energitjuvar. Speciellt om att man ska rensa sin kompiskrets på energitjuvar. En energitjuv anses vara en sådan person som ”drar ner” en i skiten, som tar mer energi än hen ger. Man ska helt enkelt sitta och utvärdera alla sina relationer och sedan göra slut på dem som inte ger en något.

Såhär va, jag tycker inte att man ska umgås med personer som beter sig illa, men jag har så jävla svårt för den där synen på människor som säger att man ska sitta och typ väga för och nackdelar med sina sociala relationer. Att man ska utvärdera sina vänner utifrån vad de skapar för mervärden i ens liv just för stunden snarare än att resonera utifrån vänskapsband och omtanke. Att man med jämna mellanrum ska sätta sig och ”rensa ut” sin vänkrets från opassande element. Att man ska sitta där och väga för- och nackdelar, mäta och utvärdera.

Tänker vilken otroligt cynisk människa det ska till för att behandla sina sociala relationer på det sättet, som brickor i ens livspussel. Tänker fan aldrig ”rensa ut” bland mina kompisar.

Era rubriker: Jag på högstadiet.

Var ska jag börja? På högstadiet var jag verkligen en riktigt jobbig person. Hade grymma humörsvägningar som tog sig uttryck i våld och ilska som jag sedan berättigade med att det var synd om mig. Skar mig i armarna för att få uppmärksamhet och gick omkring och mådde dåligt mest hela tiden, var alternativ och alltid arg. Så var väl många personer under sin högstadietid.

Jag skäms nog ganska mycket över den person jag var då. Jag har väl inte riktigt skapat distans än och vissa av de där beteendena som jag föraktar hänger kvar än idag, som att bli arg för småsaker och sedan berättiga det med att man mår dåligt. Som att vara otrevlig och nedlåtande mot andra människor och berättiga det med att dem är idioter, det är inget jag vill ägna mig åt men något jag gör. Något som har följt med min från min rabiata högstadietid.

Men andra saker känns bara fina och gulliga. Ibland vill jag bara krama om mitt forna jag. Jag minns att jag inte var så rädd då och att jag hängde med Hilda precis varenda dag. Jag var kär i en jättetöntig snubbe och var emot rökning, bakade mitt eget bröd och behövde inte duscha varenda jävla morgon. Jag tyckte att nine inch nails var världens bästa band och att kärlek var det finaste i livet. Fan vad bra livet var ändå.


Dag 7: Min bästa vän.

Nu har jag stannat upp i den här 30 dagar-listan, men jag tänkte att jag skulle slutföra den.

Jag har kort och gott tre kompisar här i livet. Hilda är nog vad jag skulle kalla min bästis men om man snackar vänner så måste alla nämnas.

Hilda. Hilda är min ”bestis” och har så varit sedan vi båda var 14-åriga emos som hängde på lava. Vår vänskap började på följande vis: jag ringde Hilda och ojade mig över att min bror var gay, varpå vi träffades och åkte till stan. Jag snattade någon ”sprutgrej” som sprutade klet och använde den på Åhléns ingång. Då tog vakten fast Hilda. Och säg mig, vem blir inte bästis med den som tagit skulden för ens vandalism?

Vi har gått igenom alla töntiga tonårshångel, kärlekar och subkulturella uttryck tillsammans. Min favorit är när jag blev mordhotad för att jag spoilade Harry Potter på medeltidsveckan. Då var hon där och tog hand om mig.

Emil. Emil och jag har känt varandra sedan vi gick fyran tillsammans, men blev vänner först i sexan/sjuan. Vår vänskap har gått igenom mycket för att till slut hamna i ett gemensamt intresse för att dissa folk. När alla mina vänner finner sig själva och blir lyckliga och harmoniska så står Emil kvar som min världshatiska klippa i havet.

Jag skulle nog säga att Emil är den som fyller det största ”hålet” i min vänkrets. Jag tror inte jag skulle kunna hitta någon som kunde fylla samma funktion.

Clinton. Clinton och jag blev vänner när vi jobbade på en tidning tillsammans. Vårt första möte bestod i att jag och Hilda låg hemma på hans golv och slog varandra med diskborstar. Sen blev han ihop med en av mina dåvarande bästisar som var en riktig mansslukerska. Sen när hon dissade oss alla för att vi ”knarkade” (faktiskt ett påhitt från hennes sidan) för mycket så förenades vi i gemensamt hat gentemot henne. Vi träffades och bakade och smidde planer på hur vi skulle offentligt förnedra henne. Efter det var vänskapen ett faktum.

Gårdagen.

Chillade med Hilda. Sen åkte vi och firade Clara som jag tyvärr inte fick nån bild på.

Två glada tjejer =).

Martin, min back up PV om det skulle skita sig med Emanuel. Inte illa va?

David, som jag hälsat ”min lilla kåtis”  till i över att halvår för att till min besvikelse upptäcka att jag trodde han var en annan snubbe. Pinsamt.

Su.

Jag och Erik.

Su och Karan.