Vad jag hoppas på efter Ohly: en cool feministisk vänsterbrud, helst med bakgrund som nationalekonom, som kan langa lite kritik av kapitalismen och borgerligheten. Helst vill jag att hon ska vara rakad och peka finger i debatter. Som en blandning av Kajsa Ekis Ekman och Lady Dahmer kanske.
Eller kanske inte riktigt peka finger i debatter. Men det hade varit otroligt trevligt med lite arg intellektuell vänster tycker jag.
Jag kan verkligen tänka mig hur sura folk kommer bli över detta. Man kan använda bröstpump, tycker Lars Ohly. Ska barnen slitas från sina mödrars naturliga barm och bli matade med flaska? Hemska tanke! Jag kan verkligen tänka mig moralpaniken som väl redan satt igång. Själv vet jag ingenting om amning men man fasar väl långsamt ut den under tid och då kan väl mamman amma när hon är hemma och så kan ungen få vanlig mat när pappan är det?
Den värsta gojan mot delad föräldraledighet är att barn minsann skapar ett ”speciellt band” till sina morsor. Klart som fan man gör, men har man tur kan man bilda ett speciellt band till sin farsa också, men då krävs det ju att snubben är närvarande. Speciella band bildas till alla familjemedlemmar, kanske speciellt till den som burit dig i sin mage men även till resterande.
Nu tycker jag att en exakt uppdelning utan svängrum för karriärfrågor och liknande är ganska dåligt. Visserligen förstår jag att det egentligen är det enda sättet att göra det hela totalt jämställt, men jag är inte så säker på att total jämställdhet är så viktigt så att all form av självbestämmande i frågan ska få stryka på foten. Dessutom har jag fått uppfattningen att folk delar lika i högre och högre utsträckning ändå. Kanske blir det aldrig helt lika statistiskt, men det viktiga tycker jag är att det inte är någon självklarhet att mamman får ta mer utan att båda alternativen ska anses möjliga.
Fast det är svårt. Å enda sidan är jag liberal och tycker alltså att var och en själva ska få bestämma, men när det gäller kvinnofrågor (och andra frågor också) så går det lite väl långsamt för att man ska kunna lita på att det löser sig själv. Då kan en kort period av detaljstyrning vara rimlig. Dock inser jag själv hur subjektivt det är med ”en kort period” så jag antar att det ändå inte skulle fungera. Hellre frihet med de nackdelar det medför än att ta de risker som alltför stort statligt detaljstyre innebär.
Det var svårt att förutse Malin Wollins reaktion här. Å ena sidan så är hon en rabiat morsa som skulle kunna lacka över att hon inte får amma sitt barn till det är fem, å andra sidan så älskar hon när staten sätter upp regler för saker och ting. Tydligen valde hon det senare.