Sänk den där jävla fyraprocentspärren.

För att en demokrati ska fungera optimalt så bör folk rösta på det parti de verkligen håller med, som läger fokus på precis de frågor dem värderar och inte rösta på ett annat parti för att de kanske glider ut annars eller för att sd kanske hamnar i riksdagen om du lägger din röst på ett litet parti vars åsikter du delar men som kanske inte kommer in.

Jag har väldigt svårt för taktikröstning. Bland annat känns det som att enda anledningen till att KD fortfarande sitter där de sitter är att folk taktikröstar på dem. Förutom att jag ogillar KD så tycker jag inte att ett parti ska sitta i riksdagen på grund av taktikröster, de ska sitta där för att det för en politik folk tycker är bra. På samma sätt så är det många som avstår att rösta på ett parti de verkligen tror på för att de kanske ändå inte kommer med, det är bland annat många eventuella piratpartister som tänker så.  Taktikröstandet frångår på sätt och vis demokratins grundtanke.

Dessutom tycker jag att fyra procent är ett alldeles för högt krav för att få komma med. Även två eller tre procent är en betydande mängd människor och jag tycker inte att dem borde ignoreras. Dessutom gör den höga spärren att småpartier får svårare att etablera sig. Detta leder delvis till att inte SD kommer in, vilket verkar vara det enda folk bryr sig om just nu, men det leder också till att partier som för få men fortfarande viktiga frågor har väldigt svårt att komma in. Det är trist, för de partier som sitter i riksdagen nu har liksom suttit där jävligt läge och även om de förnyar sig lite då och då så behövs det ibland nåt helt nytt för att saker ska gå framåt.

Jag tycker man ska sänka fyraprocentspärren. Då kommer visserligen SD med största sannolikhet komma in, men herregud, det vore faktiskt inte världens undergång. De kommer ändå inte kunna påverka eftersom partierna i princip tävlar om vem som kan vara mest emot SD. Dessutom tycker jag inte att man ska kunna motivera en regel i det demokratiska systemet med att man vill hålla vissa åsikter ute, vad jag vet var det därför man från första början införde fyraprocentspärren: det var något rasistiskt parti som låg jävligt när att komma in och därför ville man höja gränsen. Jag tycker inte det ska vara okej i en demokrati.

I en demokrati måste det finnas plats för andra partier än de som har en heltäckande lösning på alla Sveriges problem. Det måste finnas partier som driver specifika frågor hårt och skiter i allt annat, helt enkelt för att vissa frågor i vissa lägen är jävligt viktiga men därför också svåra för de stora etablerade partierna att ta i. Då behöver man envisa och kontroversiella småpartier som vågar stå jävligt starkt för sin sak, som F! eller piratpartiet eller SD också för den delen (obs, obligatorisk brasklapp som alltid måste komma med så fort man skriver om SD —>även om jag inte håller med dem<— obs, obligatorisk brasklapp som alltid måste komma med så fort man skriver om SD), småpartier lyfter frågor som andra inte vågar ta tag i, de säger saker som etablerade inte vågar säga helt enkelt för att de inte har några mandat att förlora, men också för att de uppstått ur en specifik fråga och därför är på det klara med precis vad de tycker i just den frågan.

Så sänk den jävla spärren och våga släppa in lite nytt blod i riksdagshuset. Lite nya åsikter och lita nya perspektiv. Visst, jag vet att ni hatar SD (vem kan missa det), men ni kan inte använda dem som argument mot alla småpartier som finns. Ibland måste man ta vissa strider för att uppnå andra fördelar. Och då skulle man kanske också kunna få ner taktikröstandet till mer rimliga nivåer, för idag funderar nästan alla jag snackat med på att rösta på ett parti det inte håller med för att de måste stödja sitt block.

Det är lätt att vara djup och smart när du omges av ytliga idioter.

Det här tyckte jag var lite lustigt. Det är få som missat Cimon, Paradise Hotel-killen med det mest sneeky leendet. Han har tydligen gjort succé efter paradise hotel, dels genom att vara en ”mjukis” som tipsar tjejer om hur de ska få bättre självförtroende (vem gör inte, liksom) och dels genom att vara en riktig tänkare som ”grubblar” innan han säger saker.

Och jag tänker dels att det är lätt att förvåna med djupa insikter om alla förväntar sig att du ska vara en lismande stureplansbrat, dels att han inte har så jävla mycket att komma med egentligen. För vem tycker inte att det är dåligt att ”unga tjejer” har låg självkänsla, vem tycker inte att Kissie verkar vara ute på lite hal is när hon påstår sig ha två personligheter, en i bloggen och en ”riktig”.

Vissa människor har liksom en förmåga att få allt dem säger att verka vettigt och djupt. De har en förmåga att verka kloka, helt enkelt. Kanske för att de rör sig i kretsar där minsta lilla insikt om något är en sensation, kanske för att de vet hur man ska vårda sitt personliga varumärke.

Jag vill inte dissa Cimon, han har sällan fel och det är bra att det finns människor som dels fungerar som ikoner för allt som är coolt och som dels kan få in lite vettiga tankar i folk huvuden. Men det han berättar, det han upprörs över, är varken nytt eller speciellt, det är självklara insikter som jag tycker att alla borde kommit till då man är 16 år fyllda.

Det jag undrar är väl egentligen: varför i helvete tycker folk att han är så himla bra? Tycker de på allvar att han upplyser dem om saker och ting, handlar det om att man tror att alla andra är så infantila att den här typen av information behövs när den egentligen inte gör det eller handlar det om att det känns bra att känna igen sig, att se att en person som lyckas och befinner sig på en helt annan plats i livet har samma bryderier som en själv. Men jag tror tyvärr att det är så att folk har jävligt låga krav på den de kallar smart och upplyst och om det är det som gäller så tror jag faktiskt att jag förlorar mitt hopp om mänskligheten.