Mäns våld mot kvinnor är ingen tragedi.

IMG_20130912_125923Läste denna artikel i tidningen Hänt Extra och förbluffas över hur våld i nära relationer porträtteras. Det beskrivs alltså som att paret hade ett ”lyckligt äktenskap” men att denna olycka, där mannen mördade sin fru, liksom bara råkade ske. Det är inte ovanligt detta, att mäns våld mot kvinnor beskrivs som olyckor och tragedier (hatordet: familjetragedi).

Det är fan inte så våld i nära relationer fungerar. Om en man är kapabel att mörda sin fru så har det innan skett en process av normalisering, där våldet uppfattas som legitimt. Detta beskrivs också i artikeln, hur mannen blir mer och mer irriterad på sin fru för att hon går över gränserna för vad han uppfattar som bra och hur han får ett allt större behov av att tillrättavisa henne. Men det beskrivs aldrig i dessa termer, utan det beskrivs som helt legitima reaktioner från hans sida. Som något ”förståeligt”. Som om det handlade om hennes beteende och inte om hans värderingar och reaktioner.

Så länge mäns våld mot kvinnor beskrivs som ”tragedi” eller ”olycka” så kommer vi som samhälle ha mycket svårt att hantera det här problemet på ett rimligt sätt. I detta har tidningar, även blaskor som Hänt Extra, ett stort ansvar. Det handlar om hur vi beskriver ett våld som finns närvarande i många kvinnors liv, om vi beskriver det som legitimt och förståeligt, som en tragisk olycka, eller om vi beskriver det som resultatet av en viss process, en process som börjar i normer och värderingar om manlighet och kvinnlighet som vi alla bär inom oss.

Man kan inte bara låta saker rosta igen tills det sker en olycka.

Angående den här grejen med tjejen som dog av en fallande gravsten. Jag tycker inte att man kan säga att hon kan ”skyll sig själv” i och med att hon bara skulle läsa texten och sedan fick gravstenen över sig. Givetvis ska gravstenarna vara bättre förankrade i marken än så.

Problemet här är att förvaltningen av gravplatserna inte fungerar som den ska. Det är tråkigt och jag tycker att det är en självklarhet att gravstenarna ska vara ordentligt fastsatta och inte trilla av att någon står framför dem.

Däremot är det en sådan otrolig överreaktion och ett riktigt klumpigt agerande att göra som man har gjort nu; vänta till det att en olycka inträffar och sedan ta till fullständigt orimliga åtgärder akut, istället för att ha en långsiktig förvaltning där gravstenarna helt enkelt kollas och fixas till på regelbunden basis.

Man kan inte bara låta saker och ting rosta igen om förfalla tills det sker en olycka och fixa till problemet då i ren panik. Har man ett uppdrag likt detta ska det skötas långsiktigt.