Ask.fm om att hantera svartsjuka.

vad jag förstått har du o isak ej en monogam relation, upplever du någonsin svartsjuka? hur hanterar du det isf?

Jag är noggrann med att skilja på vad jag behöver av hen i vår relation och en vilja till exklusivitet. I mina ögon så är exklusivitet något en behöver om en känner sig otrygg i relationen. Jag tänker att en ofta känner sig mer otrygg i kärleksrelationer eftersom dessa är så oerhört laddade i vårt samhälle och eftersom det pågår så mycket spel mellan de personer som ingår på ett helt annat sätt än i vänskapsrelationer. En vänskapsrelation kan vara intensiv och oerhört viktig, men en blir sällan svartsjuk om någon har en annan vän eftersom det i regel finns en annan tillit och öppenhet i vänskapsrelationerna.

Delvis så försöker jag att själv dekonstruera vad en kärleksrelation är, för att göra det mindre laddat och därmed bli mindre svartsjuk. Bland annat så brukar jag inte diskutera eller tänka på Framtiden tillsammans med Isak på samma sätt som jag gjorde med mitt ex. Det är klart att vi diskuterar vår vardag och så vidare, men vi har inget gemensamt livsprojekt som vi ombesörjer. Detta gör att jag inte känner att det vore en katastrof om relationen tog slut på samma sätt, eftersom mitt liv inte centrerar kring den. I detta så är såklart beslut som att jag inte ska skaffa barn en viktig del.

Men det handlar såklart inte bara om ens egen inställning utan om hur en har det tillsammans. Jag är noggrann med att ta reda på vad jag behöver i vår relation för att kunna känna mig trygg och förmedla det. Centralt här är öppenhet med känslor och tankar som rör relationen, omtanke och tillit. Om jag känner att detta finns är det inte så jobbigt om Isak också träffar andra, eftersom det inte gör att jag känner mig hotad på samma sätt.

Men jag tänker nog att det viktigaste är inställningen till vad en kärleksrelation är; jag tänker inte att jag och Isak ska vara ihop för evigt, jag tänker att vi har det bra nu och kan vara tillsammans så länge det fortsätter vara just så. Jag försöker helt enkelt att betrakta vår relation mer som jag skulle betrakta en vänskapsrelation, även om det såklart är svårt att göra fullt ut.

Det här med relationer.

Mycket pågår i mitt huvud angående det här med relationer just nu, vilket ni kanske har märkt. Jag är mitt uppe i en process där jag kommit fram till att det ideal jag innan haft kring relationer (tvåsamma, heterosexuella) inte längre är gångbart och att jag måste hitta andra sätt att utforma dem på. Jag har ju funderat på detta en massa under tiden i Bryssel, men då träffade jag ingen jag var intresserad av att vara romantiskt involverad i och behövde nog ärligt talat all den tiden för mig själv för att smälta den relation jag lämnat bakom mig.

Det här med relationsanarki är helt ny mark för mig. Jag har innan förkastat idén som löjlig och naiv, men har nu mer och mer börjat se poängerna med det och hur det skulle kunna vara utförbart. Frågan är bara hur det funkar att praktisera. Kärlek är alltid förenat med en massa jobbigheter, det gäller bara att organisera den på ett sätt så att det positiva överväger det negativa med råge.

Förhoppningsvis kommer jag att skriva mycket mer om detta. Det är ett ämne som jag tycker är viktigt ur en massa olika aspekter och som jag tror att det är väldigt nyttigt att skriva om och diskutera.