Jag vet inte om ni har uppmärksamma denna historia, men jag tänkte göra en liten genomgång eftersom jag finner den så otroligt lustig.
Galago, som för den oinvigde är en svensk radikal serietidning som ges ut av förlaget ordfront publicerade för en tid sedan texten upprop som i korthet bygger på att Svenska satirikers centralorganisation tycker att deras arbetsvillkor försämrats i och med att högern redan ägnar sig åt värre pajaskonster än vad den mest fantasifulla satiriker skulle kunna fantasiera ihop.
Men även för satiren har saker och ting blivit svårare. Från regeringshåll inför man reformer som är så förnuftsvidriga att förutsättningarna drastiskt har försämrats för de som försörjer sig på att driva med politiken. Inget ögonblick i humorhistorien, menar vi, kan mäta sig med att Fredrik Reinfeldt på fullaste allvar menar att RUT-avdraget minskar klassklyftorna.
Man avslutar med ett antal krav från denna högst fiktiva organisation:
Våra krav är följande:
Kväv den fria pressrösten.
Terroristförklara Timbro.
Inför straffskatt på artikelkommentarer.
Avsätt kulturministern.
Skjut Per Gudmundson.
Alla människor med vett inser att detta är ett skämt. Det publiceras i Galago, organisationen finns inte osv. Det borde vara uppenbart att detta är satir. Men ändå så anmäler Per Gudmundson tidningen till JK eftersom han kände sig så hotad och, får man anta, kränkt. JK var emellertid inte intresserade av att göra en utredning eftersom dem, gud ske lov, insåg att detta var menat som satir och att ingen människa skulle få för sig att skjuta Per Gudmundson på grund av detta.
Detta tycker SvD såklart är mycket allvarligt:
Jag kan absolut förstå att Per Gudmundson personligen känner sig hotad och manad till att anmäla detta, men den uppståndelse som kommit ur det är bara så jävla fånig. Detta är inte seriöst, för bövelen. Det är så kallad satir. Jag kan väl säga att jag håller med Christina i allt väsentligt.
Men visst ger det en jävligt skön sprängkraft är Galagos text att borgerligheten reagerar med JK-anmälan på så uppenbar satir. Man behöver inte skämta om dem, för det gör de så bra själva.
