Angående våldsmonopol.
För några veckor sedan blev en vän till mig kallad ”jävla blatte” av en väktare. Tyvärr hade hen inget våldsmonopol i ryggen som stöttade henom, inga speciallagar som tillät henom att ”omhänderta” någon eller bruka våld. Tvärtom, om hen hade visat någon form av ilska inför orden så hade hen troligen blivit omhändertagen på grund av ”aggressivitet” eller avhyst från platsen, ty sådan var situationen.
Vissa menar att polisen, som alla andra, ska ha rätt att skydda sig mot tillmälen. Nå, det må vara sant, men de kanske inte ska använda sina befogenheter i sin polisroll för att hantera personliga vendettor.Vanliga medborgare har inte den möjligheten, varför ska då vissa ha det bara för att de råkar ha ett visst yrke.
Jag vet att situationen jag refererar till överst rör sig om en väktare och inte en polis, men problematiken är densamma. Våldsmonopolets befogenheter måste användas med yttersta försiktighet, och minsta överträdelse måste fördömas och hanteras.
Man kan väl slingra in sig hur mycket som helst i att kille kanske var full och att han kanske var aggressiv, att det kanske var polisens plikt att omhänderta honom. Men bevisbördan här ligger på polisen, polisen måste visa att de agerade rätt utifrån sitt uppdrag och inte bara använde sina befogenheter för att de personligen hade blivit kränkta.