Inled inte din jävla kommentar med att skriva att jag är ”förvirrad”, ”bortkommen” eller liknande. Skriv inte heller ”bra post, men du har missat några saker”. Oavsett hur mycket vettigt som står sedan så slutar jag läsa där och slänger fanskapet i papperskorgen direkt. Varför? För att det är ett sjukt otrevligt sätt att inleda en ”diskussion” på och visar med all önskvärd tydlighet att du inte heller är ute efter att diskutera utan mest vill prångla ut din världsbild. Sådant betackar jag mig för.
Om du vill diskutera med mig är det första steget att acceptera mig som en tänkande varelse, inte som något slags barn som du ska uppfostra i ”den rätta läran” eller att ”tänka rätt”. Vissa verkar betrakta mig som ”lovande” men tycker att jag ska tycka lite mer som dem innan jag är färdigutvecklad. Jag är inte ditt jävla projekt, jag är en människa med egna tankar och åsikter, inte någon du ska ”förbättra”.
Det är helt okej att ha meningsskiljaktigheter, men det är inte okej att förminska den en diskuterar med för det. Om en nu ska göra det fattar jag inte varför en kommenterar, då kan en väl lika bra sitta och snacka om hur galen och sinnesförvirrad jag är på flashback, så att jag slipper se fanskapet.
Fanny! Du är fasen bäst! Du inspirerar mig till att stå upp för mig själv och inte acceptera när idioter försöker förminska mig.
Tack!
Var det där riktat till mig?
Om du tror det är det väl läge att ta till sig.
Jag kan inte bestämma mig om det är riktat till mig eller inte: jag skrev en kommentar till ett av dina tidigare inlägg, och även om jag aldrig lär få något litteraturpris för kommentaren tycker jag att jag var saklig.
Men trots min (eventuella) saklighet har kommentaren inte blivit synlig, så jag antar att något i den har gjort att du valt att inte ha med den. Jag förstår dock inte vad. Visst, jag inleder med orden ”Jag håller inte med dig”, men är det så farligt?
Jag svarar på min egen kommentar: min kommentar på ett annat inlägg är synlig nu. Åtminstone för mig. Då drar jag slutsatsen att detta inlägg inte är (specifikt) riktat till mig.
Det bjuder jag på.
Jag förstår inte detta, varför har så många svårt att fatta vad vanlig jävla trevligt bemötande är?