Gud, folk som inte greppar vikten av att arbeta intersektionellt i alla emancipatoriska rörelser. Ingen har sagt att den feministiska rörelsen ska sadla om&bara jobba antirasistiskt, däremot att vi som alla andra måste sluta förtrycka. Det är ett jävla problem att feminismen främst fokuserar på vita medelklasskvinnors frigörelse. Vi måste omfatta alla kvinnor.
Detta är ett problem inte bara för dessa kvinnor, utan för hela feminismen som rörelse, eftersom det gör den plakatartad och tunn. Det finns en gräns för hur länge det är intressent och subversivt att prata om att vita medelklasskvinnor har problem, vi måste bredda. Jag stör mig själv något enormt på feminism som bara handlar om sådant som att det är fel med könade barnkläder och bra med genusdagis. Och det är häri den mesta kritiken har legat imo. I att feminismen kommit att mest behandla frågor som berör privilegierade kvinnor. Samtidigt har en glömt frågorna om de kvinnor som befinner sig längst ner, de kvinnor som skrubbar medelklasskvinnornas toaletter. De kvinnor som sliter ut sina kroppar i fabriker för att tillverka medelklasskvinnornas skor, smycken, mobiler och kläder. Istället handlar det om barnkläder och om glastak, något som knappt berör någon av dessa kvinnors vardag. Och så förväntar de sig att dessa kvinnor på något sätt ska se den här kampen som deras, som om den omfattade den. Nej, det handlar inte bara om ”vem som får tala” utan vad det talas om, vilket såklart hänger samman med talarlistan.
Det funkar inte att säga sig omfatta alla kvinnor men bara fokusera på en snäv grupp privilegierade kvinnors behov. Värre är dock föraktet som kan komma när ”fina” feminister tycker att andra gör ”fel” pga delar inte föräldraledigheten eller whatever. Jag har nyheter: alla kan inte dela den jävla föräldraledigheten lika, för vissa så är mannens högre lön helt jävla nödvändig. Feminism kan för fan inte handla om att alla kvinnor ska göra ”rätt” val, det måste handla om att möjliggöra detta för alla kvinnor. När feminister ägnar sig mer åt ängsligt livsstilspositionerande än åt politisk kamp så är något jävligt fel.
Och så en liten bonus om det här med att en ska använda ”demokratiska medel”:
Alltså gud ta era ”demokratiska medel” och kör upp i röven MVH våldsbejakande vänsterextremist. Öppen fråga till alla demokratilovers: När har en rätt att sluta använda demokratiska medel och börja med ickedemokratiska? Vad är ens ”demokratiska medel”? De som den styrande makten råkat bestämma är okej? Klart det funkar att lyda lagen när lagen är utformad för dina jävla intressen. Vilken överraskning. Oj oj vilken konstig slump att de här ”demokratiska medlen” tyvärr inte räcker till för att du och din klass ska kunna driva er agenda.
Word!
Vill fan inte höra ett ord till om ”bra barnkläder” – de är så sjukt dyra och även om de finns billigare alternativ så är de ändå dyrare än storkedjornas kläder. När en påpekar det kommer det alltid någon jävel och påpekar att en kan köpa begagnat och inget verkar tänka på hur mycket tid det tar i anspråk att jaga beggat (även om det är bra av andra anledningar).
Jag har inget emot att de driver sina frågor och de behövs också, jag känner bara att JAG kan inte identifiera mig med dem. Jag har noll behov av genusdagis eller barnkläder till barn pga inga barn, vill inte ha några osv.
Men ja, väldigt mycket av vikten idag på feminism ligger i den typen av frågor och det är ganska ointressant på ett ideologiskt plan, eller förbannat ointressant till och med.
Ah, nu fattar jag bättre vad kritiken har gått ut på. Tnx!
Håller med fullt ut. Jag är en av dem som skriver om könade barnkläder och genuspedagogik, för det är något som rör mig och något jag känner att jag kan, helt enkelt. Och visst behövs dessa diskussioner också, tycker jag. MEN självklart kan vi inte stanna där och tro att hela världen kommer förändras om vi klär våra barn könsneutralt och slutar kalla barn för ”flickor” och ”pojkar” i skolan… Det blir otroooligt vitt och otroooligt medelklass (se man sig om på ett genusdagis är det knappas några andra än vita medelklassföräldrar som har satt sina barn där). Jag lär mig gärna mer och vill gärna arbeta vidare, men fram tills att jag äger den och har tiden så ser jag det som min mission att föra in hbtq-perspektivet så ofta jag kan – också något som ofta glöms bort i genusdiskussionerna…
*äger den kunskapen
Är bara så himla trött på alla vita, rika, medelklassfeminister. De är fan de mest privilegierade i hela jävla världen. Gifta med nån rik jävla medelklassman som glider fram i livet och försöker verka feministiskt medveten. De sitter i sina dyra hus och sippar dyrt vin och har en massa ungar som pysslas om som de vore husdjur. Blir bara så jävla äcklad när man ser de i tv, i tidningar och på alla deras överpretantiösa bloggar. Fattar inte att de jämt ska ta sån jävla plats. Skönt att du och pk-maffian och falskheten börjar uppmärksamma att de faktiskt är en del av förtrycket.
Nå, jag är ju själv vit och medelklass och driver en pretentiös blogg såatte…