Hittade denna på facebook idag.
Nu ska jag berätta vad som är fel med världen: att alla ”intellektuella” har ett sådant fruktansvärt behov av att trycka ner folk som inte är det!
Såhär känner jag: ”okej, jag fattar att du tycker att det är ett bättre helgnöje att kolla på Kosmos (mannen på bilden heter Carl Sagan och gjorde en tvserie om rymden som heter så) än att kolla på Jersey Shore men för helvete… Get over it!
Jag är ledsen att behöva säga det men det gör dig inte till en bättre människa att du är mer intresserad av rymden än av ungdomar som super sig fulla och knullar eftersom du tydligen har detta behov av att köra upp det i folks ansikten.
Jag tänker att den som är intresserad av att människor ska ägna sig åt t.ex. rymden och andra ”viktiga” saker skulle kunna ta och försöka få folk att bli intresserade av detta istället för att sitta på sina höga hästar. Herregud, vilken mycket bättre plats världen hade kunnat vara då.
Gha! vad jag också stör på sådant här. jag vet överhuvudtaget vem han till vänster är men vet vem hon till höger är.
Och ärligt skiter jag i ”genier/intellektuell” blabla-män-som-har-gjort-så-mycket-men-har-inte-det-egentligen-trams. Ja, jag skriver män för det är något könat enligt min erfarenhet. En man gör en sak som många gillar och han är ett ”genie”, glorifieringen och hyllandet gör mig så trött. En kvinna däremot hon anses väl vara okej, för en kvinna – typ.
”jag vet överhuvudtaget INTE” ska det så.
Word. Det är skitbra med smarta människor som utvecklar världen- förutsatt att de inte samtidigt trycker ner andra människor. För då stannar världen upp lite. Den där typen av arrogans som syns på bilden är ju enbart kontraproduktiv.
Undrar för övrigt vad Uppsalalingvisten Sven Öhman hade sagt om detta, då det ju verkar förutsätta att serier som Kosmos ger något slags överlägsen insikt eller liknande (se Peter Englunds recension av Öhmans populärvetenskapsskeptiska bok).
Min lillebror skulle dö om han hörde mig säga det här, men har aldrig riktigt förstått vad som är så OTROLIGT viktigt med rymden? Hur mycket till nytta för mänskligheten är allmänhetens engagemang i svarta hål och supernovor egentligen?
Utan rymden, inget liv. Rymden döljer många gåtor. Det är intressant att förstå det vi inte förstår om livet & dessa gåtor.
Tänk så trevlig världen skulle vara om alla skulle ha inställningen ”Gör vad du vill, tro på vad du vill och ha vilka intressen du vill så länge det inte skadar någon annan” och acceptera alla andra enligt samma formel.
amen!
Sagan skrev ju också en rätt bra bok, Contact, som blev en rätt bra film. Men det vet jag ju därför att jag är intresserad av utomjordingar och deras vara eller icke vara.
Jag gillar sagan och jag har aldrig sett jersey shore. Däremot ser jag gärna en massa annan skit på tv, för att det är kul. Dom flesta skulle nog må bra av att vidga sina vyer lite, mig inkluderad, men det viktigaste är ju ändå att man gör det man tycker om.
hade aldrig sett Carl Sagan förut..
Kände inte igen någon av personerna.
Tyvärr tror jag flera av mina kollegor skulle älska denna bild.
Jag tror snarare att det handlar om frustration som tar sig uttrycket att trycka ner, än över ett direkt behov av att trycka ner.
Jag vet varken vem mannen eller kvinnan är, men vad jag vet är att om människor vore mer intresserade av intellektuella nöjen än av skräpnöjen (sådana som ej tillför alternativt är mer destruktiva än neutrala eller positiva) så skulle det vara lättare att vända världen åt ’rätt’ (ett hållbart) håll. Det handlar inte om att det är häftigare att vara smart, det handlar om att man är trött på att det finns för många som skiter i sådant som kan vara hela mänskligheten till gagn.
Som nämnt finns det ju bättre sätt att informera folk om detta på, men ville bara få det sagt; att trycka ner var nog inte syftet, utan att spy ur sig.
Kanske, jag tycker fortfarande att det är ett jättekonstigt och omoget sätt att hantera problemet. Sen känner jag även såhär: den som är smart behöver inte ständigt påpeka att hen är det.
Det är klart att det är omoget, brukar bli så då frustration är i görningen.
Jag har mött en del smart människor som påpekar (vad ständigt är vet jag dock inte) att dom är smarta, har aldrig sett problemet med det heller. Ett problem blir det först om man anser att man är så smart att man inte har någonting att lära av andra, men att konstatera ”den personen är inte lika smart som jag, & jag är jävligt smart” ser jag inte anledningen att störa sig på.
Alltså det är ju okej att säga att man är smart men att på detta sätt köra upp det i folks ansikten och göra en så jävla stor grej av det tycker jag är fånigt. Lite ödmjukhet hade ju inte skadat.
Ödmjukhet är bra & den bilden är ju inte det mest ofåniga som någonsin skapats, så vi är nog överens på dessa punkter (;
Ja men eller hur. ”Hej jag är man och jättemycket viktigare än brudar som knullar och super i tv. Alla måste tycka att allt kretsar kring mig annars är ni dumma och lite sämre människor. Jag har gjort så mycket viktigt i mitt liv”! Tröttsamt.
Fast Sagan själv hade nog inget att göra med bilden. Han dog 1996.
Carl Sagan var väl dessutom en himla trevlig person och inte en översittare. Det är i alla fall mitt intryck efter att ha sett ”kosmos”.
Håller med dig om det är ett väldigt löjligt beteende, och jag tror att det grundar sig i osäkerhet och bitterhet, jag kan själv tycka att bilder som den där är roliga när jag råkar känna mig ovanligt bitter och arg på världen. Själv önskar jag ofta att jag kunde roas av dokusåpor och populära deckare istället för Uppdrag granskning och böcker av nobelpristagare, eftersom det är så mycket lättare att hitta gemensamma samtalsämnen med folk då. Det har funnits tillfällen då personer som jag verkligen beundrat för att de är så trevliga och sociala har upplevt mig som en besserwisser som ser ner på dem, eftersom jag råkat prata för mycket om mina (intellektuella) intressen. Med åren har jag blivit mycket bättre på att avgöra vilka ämnen jag ska undvika men det känns ibland trist att behöva lägga band på sin personlighet på det sättet. Kan tänka mig att en del tar ut sin frustration och bitterhet genom att just trycka ner folk med andra intressen, vilket såklart är totalt kontraproduktivt eftersom det bara förstärker bilden av ”intellektuella” som personer som ser ner på andra.
Det kan vara skitjobbigt att inte kunna relatera till folks intressen, men jag antar att alla upplever det i vissa sammanhang. Dock att man som intellektuell knappast riskerar att känna sig ”underlägsen” den som vet mer om t.ex. jersey shore, möjligtvis utanför. Jag intresserar mig både för t.ex. politik/vetenskap/religion etc och för ”fulkultur” såsom svenska hollywoodfruar och det är en himla skön kombo, för då kan man nästan alltid hitta ngt gemensamt samtalsämne.
Jag kände igen båda två med en gång. Jag förstår inte varför så många verkar vara av åsikten att det ena utesluter det andra. Man kan faktiskt vara smart OCH uppskatta skräp-tv.
//Emma Hå
Dock att det inte finns något samband mellan att känna till Carl Sagan och att vara smart.