Det finns en grej jag tycker är väldigt viktig och det är att vi vågar (Annie älskar ju att säga att vi ska våga) börja tala om de negativa effekterna av arbete. Såhär säger Centern om sänkta ingångslöner som kan hamna även under 14000:
Ingångslönen gäller ju bara under kort tid, innan den höjs. Kanske blir första året tufft ekonomiskt, men det är ändå bättre än att gå arbetslös, säger Annika Qarlsson.
Ärligt talat, är det verkligen alltid bättre att jobba för pisslön än att gå arbetslös? Att arbeta kräver ju väldigt mycket av en som person. Jag skulle kunna tänka mig att jobba väldigt billigt eller gratis (förutsatt att möjligheten finns såklart) om det var ett jobb jag tyckte var roligt om som tog mig vidare till något jag såg som eftersträvansvärt. Till exempel att praktisera på en tidning.
Däremot att jobba heltid med något slitsamt, stressigt och tråkigt såsom städning för en lön som ligger under 14 000 i månaden är helt uteslutet. Sen kan man såklart vara tvungen till det för att man inte överlever annars, men jag skulle undvika det till en så hög grad som möjligt. För mig är det verkligen ett skräckscenario att för resten av livet jobba med till exempel städning, speciellt om det skulle ge mig så lite pengar.
Jag tycker att denna ”bättre än inget jobb alls”-inställning är så jävla orimlig. Herregud, arbete är inte nyckeln till lycka för alla! Jag går mycket hellre arbetslös på socialbidrag än att slita ut min kropp i förtid är något jävla pissyrke för en skitlåg lön. Om den framtidsutsikt jag hade var att städa åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan resten av mitt liv för en så låg lön så skulle jag nog vara väldigt väldigt olycklig.
Nu är det väl förvisso meningen att lönen ska höjas men jag tycker ändå att det är viktigt att påpeka att arbete kan leda till mycket dåligt för personen som utför det och att lönen måste kompensera för detta om nu inte arbetsvillkoren hänger med. Att säga att det är ”bättre än inget alls” duger knappast som argument, man kan ju för helvete försvara vilka arbetsvillkor och löner som helst på det viset.
Undrar hur dom menar att lönen ska höjas med tiden? Det är ju inte politiker som bestämmer det utan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna vid en avtalsförhandling. I Hotell och Restaurang fackets riksavtal (som tex inkluderar städare på hotell) så finns en minimilön på 105,30 i timmen (som höjs med 1-2 kr varje år beroende på hur förhandlingarna gått) och först efter 6 år av heltidsarbete så höjs lönen. Efter dessa 6 år så finns ingen annan gräns som höjer lönen ytterligare, så i praktiken så har en städare som jobbat 30 år samma lön som en som jobbat 6 år. Därför skulle detta med att man kan jobba upp sin lön inte fungera inom HRF:s avtalsgränser.
Tycker det låter jättekondtigt att säga så här. Man vet ju själv hur viktigt det är att begära en bra ingångslön just för att det är svårt att få en större höjning än resten av kollegorna även om man går in på en sämre lön. Många msk byter ju jobb bara för att det är vid nyanställning de kan få en högre lön och har man varit välbetald går man ju sällan ner mycket i lön på nästa ställe.
Nej måste finnas gränser