Nu är det tydligen coolt att vara ”nördig” det vill säga ha läst matte C eller högre på gymnasiet och kunna ca tio grundämnen. Det cirkulerar en massa så kallade ”nördskämt” på facebook och jag har även fått för mig att den omåttligt populära serien Big Bang Theory bygger ganska mycket på så kallade nördvitsar. Jag förstår nästan alltid dessa skämt men ärligt talat, det är så otroligt jävla tråkigt! Orkar inte alla tråkiga ”snälla” nördkillar som tycker sig fått någon slags revansch nu i och med nördhumorns popularitet och ba: det är så himla häftigt och inne att vara smart!
För det är ju så himla mycket det det handlar om, det här. Dessa självutnämnda ”nördar” som känt sig utsatta under sin skoltid och nu tycker att de är coola eftersom de vet vad en sinuskurva är och på något märkligt sätt inbillar sig att det är detsamma som att vara intelligent och bildad. Ursäkta mig, men varenda människa som gått natur, och det är jävligt många, känner till de här sakerna. Det är inte svårt, det handlar bara om att vissa väljer den linjen och andra inte. De flesta som sprider och gillar denna typ av skämt är inte nördar i den bemärkelsen att de kan väldigt mycket om något, de är mest bara töntiga.
Jag orkar inte att ni ska sitta där och ba: ”höhö, fattar du det här skämtet” och tycka att ni liksom är liiite bättre än andra eftersom ni förstår. Men det är ju fortfarande dålig humor? Tror aldrig jag läst ett sådant skämt som jag tyckt varit kul hur mycket jag än förstått det rent tekniskt.
Kanske bara jag som är bitter, eller troligen är det väl så, men jag är så trött på alla dessa forna klasskamrater som sitter och sprider dessa tråkiga tråkiga skämt och imaginärt slår varandra på ryggen eftersom de är så himla intelligenta och fattar det roliga. Men så var det inte kul utan i ärlighetens namn skittrist och allt handlade mest bara om en uppvisning i sin egen intellektuella suveränitet som någon slags revansch för att man under sin skoltid var töntigast, fulast och tråkigast.
Hehe, gillar att du skrev imaginärt /imaginära tal matte e just nu *nörd*
Nej, men ärligt talat. Går i supernördklass och ändå finns det bara typ två som har vettiga åsikter om saker (dvs jag och en till). Resten är liberala idioter och säger de mest korkade saker jag e v e e e e r hört. Intelligens är inte lika med allmänt smart/allmänbildad/solidarisk ALLS.
Det blir ju som man väljer, samhällare kan inte mattegrejer (typ) och naturvetare är sköna typer som inte fattar politik (förutom jag då).
Jag vet inte om det är någon som hävdat att matematisk/naturvetenskaplig läggning automatiskt skulle medföra solidariska värderingar, men å andra sidan vet jag inte om det finns något stöd för att hävda att det skulle finnas någon sorts negativt samband (även om det kanske finns en utbredd föreställning att det skulle vara så). Marcus Birro är väl i alla fall ett exempel på en skribent som verkar förakta matematiker, eller matematiskt tänkande, samtidigt som han inte har speciellt sympatiska värderingar i allmänhet.
Skrev väl inte helt vetenskapligt om man säger så, hehe. Men märker däremot att det är extreeemt vanligt inom mina kretsar att de som tillhör övre medel eller en högre klass och dessutom är nördigt smart-lagda gärna kör med pikar mot de andra, och lite häftigt vill slänga sig med typ: ”hahaaa, jag är moderat för jag skiter väl fan i dom korkade som inte lyckas” osv. = gör sig själva till typiskt assköna killar/tjejer.
Och resten, som antingen inte är privilegierade ELLER inte är skitsmarta och bäst i nördklassen är överlag mer humble så att säga.
Så enligt vad jag upplevt går liksom privilegium (pengar då) och smarthetsprivilegiet ihop, man anser sig ha rätt att trycka ner resten och hålla sig i sin ”smartbubbla”.
Sen är det här sjukt generaliserande men min klass är världens klyscha så… helt ärligt. Hemskt såklart. Gud vad obegripligt det här blev nu, sorry.
Ja, jag hade inte heller mycket till vetenskapligt underlag. Jag känner ju inte till din omgivning, och du kan säkert ha rätt angående denna, men historiskt går det att hitta exempel på alla kombinationer av matematisk/naturvetenskaplig begåvning och politisk inställning, och inom de analytiska filosofikretsar där jag umgås står många till vänster politiskt, samtidigt som man allmänt värdesätter matematiskt/naturvetenskapligt tänkande.
Jag läser en nördig utbildning på universitetet. En del är bara världsfrånvända idioter, men många är både intelligenta och trevliga, och en del är till och med allmänbildade.
Vi har nog ganska mycket intern humor, men jag upplever mest att det är en sammanhållande grej inom gruppen och inget vi ens orkar tänka på att visa upp för en utomstående.
Fast på fejjan har jag sett att finns dem som tycker de är grymma på matte för att de orkar räkna hur många 1:or det är i en lång rad. Jag antar att det är samma personer som du talar om.
Vad fruktansvärt dumt och elakt skrivet. Töntigast, fulast och tråkigast enligt dig då? Och om det nu var så, varför inte bara låta dessa människor vara om de nu har hittat något som får dem att må bra och ger dem någon slags gemenskap? Jag vet vad du menar och kan hålla med om att det är löjligt, men det är inte som att dessa skämt är menade att kränka någon eller är stötande på något sätt. Jag tror att du tolkar in en massa saker i det där helt i onödan. Du är väl trots allt helt välkommen att kommentera ”höhöh jag fattar!!1! fan vad coolt!!1!” om du skulle känna för det. Eller visa att du är lika smart och komma med liknande skämt. Det känns lite som de som lägger upp bilder på sin frukost varje dag och ba ”mmmmm, någon som är avundsjuk? 😉 sitter här och njuter i solen till skillnad från er andra stackare, livet är så underbart.”
Avfölj alla som bara är irriterande och inte tillför något vettigt i stället för sitta och vara irriterad och skriva elaka saker.
Det jag ogillar med nördhumor är att hela poängen med den är att den ska vara exkluderande. Sedan blir jag irriterad på alla självutnämnda nördar som går omkring och känner sig intelligentare än snittet, vilket jag upplever är fallet ofta. Att folk skrattar åt vissa saker är en sak, att folk ser det som ngt fint att deras humor är exkluderande en annan.
Karin:
Är det någonting jag är förbannat trött på är det det här eviga jävla gaggandet av diverse demagoger i syfte att reda ut vad ”intelligent” är, för att i den processen dra helt godtyckliga, arbiträra slutsatser som av en händelse (helt i linje med god vetenskap) passar hen som handen i handsken.
”Nej, alltså.. visst, han har en master i Applied Physics och arbetar på Intel, designade världens snabbaste processor och byggde sin egen biodieseldrivna bil. Men mest skryter han om att han även är utbildad läkare… men SMART? Nä, han är sååå korkad, typ liberal?
Han ba ”Va? Svindlande höjder? Är det en boktitel? Har bara sett sådana på mina dyyyra skidresor”. Haha korkad liberal skrytkuk, visst? Bara för att man är ett ess på allt man tar sig för akademiskt betyder inte det att man är smart, nä. Är man inte för 25% moms och blandekonomi så vetefan vad ett maxat SAT-score är värt, ärligt talat”
Seriöst? Är man inte intelligent för att man inte är socialdemokrat? För att man inte känner till svensk idéhistoria? Läst Strindberg?
Hur kan det komma sig att världens bästa universitet ligger i U.S.A då, undrar vän av ordning?
I övrigt; Fanny – vad läste du på gymnasiet? Vad planerar du att läsa i framtiden? Är genuint nyfiken, har för mig att du var intresserad av statskunskap?
Ytterligare; Nördhumor är trist. Det enda smålustiga jag hört är klassikern ”Kan man derivera en samhällselev? Nä, de har ingen funktion”, vilket säger en del.
Jag läste naturnatur på gymnasiet och har nu sökt in till statsvetenskap och nationalekonomi för att kunna ta en pol.kand. i framtiden. ska även läsa kriminologi på halvfart.
Men gud chilla, jag skrev ju att intelligens inte är samma sak som allt det andra. Finns alla former av intelligenta människor, både höger och vänster. Jag menade bara på att det är skittråkigt när många försöker placera in sig i ett fack just på grund av att de är bättre på matte/har mer pengar osv istället för att försöka kombinera olika intressen.
Sen att jag inte själv är liberal färgar väl av sig på mitt tyckande, men det var ju inte det det handlade om.
Var inte skitseriös när jag kommenterade först, mest som en intern grej jag upplevt, dvs inte meningen att göra nån så upprörd.
Var INTE HELLER meningen att låta som att jag försöka härskarteknika med ”men gud chilla”, hatar själv sånt men det slant ut… (vad fan heter det?)
Jag vet inte om jag håller med dig riktigt. Jag är själv en sån som drar sånna skämt, men jag gör det inte för att stänga ut folk som är ”mindre smarta”. Jag tycker helt enkelt bara att det är kul. Är man inom en grupp så bildas ju en viss typ av humor, jag gör ingen skillnad på mina naturarskämt eller när mina sportkompisar drar skämt om just idrott när jag är med, fast jag inte kan ett jota om sport.
All humor är ju i någon mån exkluderande. Man måste ju ha egen erfarenhet eller kunskap om det omskämtade för att kunna förstå det roliga.
Jag tycker att du drar lite långtgående slutsatser kring ”nördhumor”.
Ja, så är det. Dock att jag anser att nördhumor är mer exkluderande i sin inramning än annan humor.
Jag tycker nördhumor är kul, och visst, den är väl lite exkluderande, men det är väl t.ex. musikerhumor också, tycker inte det ena är värre än det andra. Många typer av humor har väl som poäng att det är roligare när det är lite internt, men jag skrattar inte åt nördhumor för att det skulle vara roligt att ”jag fattar men inte ni”, utan för att den helt enkelt tilltalar mig, den innehåller ju ofta ordvitsar och sånt som jag tycker om. Sen är jag inte speciellt duktig på matte, så jag vet inte var man gör när man deriverar exempelvis. Men jag blir ju inte ledsen för att jag inte fattar det där skämtet om samhällselever ovan, t.ex. Men visst, klart man blir lite stolt när man fattar. Speciellt jag som inte läst matte C eller kemi/fysik över högstadienivå.
Men precis så tänker jag också, vad skönt, då slipper jag skriva en egen kommentar, haha.
Fast kan tillägga att för mig är nördhumor inte bara typ matte och fysik, utan skämt som kanske anspelar på typ Star Wars, Doctor Who, valfri serietidning, Harry Potter, LotR, HTML, valfritt obskyrt retrospel osv, som liksom inte är uppenbart relaterade och som man måste vara lite insatt för att fatta.
Typ ”all your base are” betyder väl nothing for gemenem an, för de lite mer nördiga är det skojsigt.
Okej, gör ett skitdåligt jobb med att förklara detta mitt i natten. Skitsamma.
Din bild av nördhumor stämmer inte alls överens med min. Det kan bero på att jag anser mig själv vara en av dessa ”självutnämnda nördar”, jag läser en extremt nördig utbildning och umgås mycket med folk inom dessa kretsar. Hos oss är nördhumorn standard. Det är liksom svårt att få till ett bra skämt som folk skrattar åt utan att blanda in en matematisk formel, en ordvits om någon elementarpartikel eller en fantasy-referens.
Jag umgås också i en större cirkel med andra typer av studenter, exempelvis biologer och jurister, som har sin typ av internhumor som jag inte förstår, och jag känner mig inte alls exkluderad ur deras umgänge. Det är snarare så att de här meningslösa skämten gör sammanhållningen bättre, mindre grupper kan ha roligt kring sina stora intressen och det skapar gemenskap. ”De andra” kan man ha roligt med på andra sätt.
Att sedan dela liknande skämt på facebook är ingen pik mot de som möjligtvis inte förstår, det är bara att dela med sig till de som faktiskt gör det. Självklart är ”sofistikerad” (i den mening att skämtet kräver specialkunskaper inom valfritt område) humor roligt om man förstår den, men alla gillar ju olika och det finns många nördar i min umgängeskrets som saknar varje uns av humor, och flera som helt enkelt inte gillar nördhumor. Det är nog en fråga om smak mer än något annat, och inget som syftar till att exkludera någon ur någonting.
Faktum är att många av nördskämten vi drar är synnerligen torra, och man vill nästan inte att folk skall höra dem. När man drar en riktigt dålig ordvits om något jättenördigt låter man verkligen inte smart, tvärtom. Om någon utomstående inte förstår hela skämtet så framstår man ju som en idiot, vilket verkar exkluderande på en själv istället.
Och slutligen så är ju internskämt oftast roligast, och om mycket av det interna handlar om ”nördigheter” så blir de ju till nördskämt av sig själva. Så jag ser definitivt nördhumor som något positivt, men eftersom jag alltid befunnit mig i den bubblan så kan jag inte uttala mig angående dess eventuella ökade popularitet.
//Emma Hå
Jobbigt när ordet ’nörd’ inte har nån riktig innebörd. För mig är nörd när man specialiserat sig, riktigt grottat in sig i ett intresse och vet mycket om det. Sen spelar det ingen roll om det är blomsterbindning eller star wars. Jag har alltså skitsvårt att se vad som skulle kunna vara en nördig utbildning, för allt är nördigt om man är tillräckligt intresserad och vilken utbildning som helst skulle kunna vara o-nördig om man genomgår den på ’normalintresserat’ sätt. Eh, förvirrat det blev nu.
Håller hur som helst helt och hållet med dig i ursprungsinlägget.
Jag läser min tredje termin matte på uni nu, och visst har vi internhumor men som Emma Hå säger är sådan oftast inte så offentlig (eller så saknar jag helt självinsikt). Samtidigt tycker jag inte det är så fruktansvärt illa så länge man inte himlar med ögonen och uttrycker sig nedlåtande om de som inte är lika insatta i det egna fältet, oavsett kunskapsområde: det om något är avskräckande och bidrar till det där bildningsföraktet jag sett en del om på sistone. Att utgå från att det man själv pysslar med är det viktigaste i världen för alla andra är självbedrägeri på hög nivå.