En grej som jag funderat på är detta att det i feministiska sammanhang ofta anses står högre i kurs att vara så kallat ”pedagogisk”, alltså ha tiden och orken att förklara saker och ting på ett enkelt sätt för folk som inte förstår eller antas inte förstå. Alltså typ att det skulle vara en bra sak att ”ta debatten” med folk om en orkar och så vidare. Jag har innan köpt denna idé rakt av och rentav beklagat mig för att jag själv inte orkat, men jag har nu börjat bli lite skeptisk.
Jag tänker såhär; feminister förväntar sig inte att andra, speciellt inte män, ska förstå feminism. Detta gör att vi ofta lägger oss på en extremt grundläggande nivå, för att alla ska kunna förstå. Men gör detta att alla förstår? Nej, givetvis inte, för det handlar inte om förmåga att förstå utan om vilja också. Om en inte vill begripa en teori, vilken det än må vara, så kommer en alltid kunna komma med en miljon korkade invändningar.
Jag tänker mig att vi skulle kunna tjäna på att höja nivån lite, att faktiskt förvänta oss att människor har en högre nivå. Det finns ju liksom väldigt mycket information att inhämta på egen hand, du behöver inte vara den enda källan.
Jag märker själv ofta i mitt möte med män(niskor) att jag tjänar en del på att inte lägga mig platt och förklara allting hela tiden. De tvingas helt enkelt tänka till själva. Givetvis finns det många som inte gör det också, men jag tror att det framstår som betydligt mycket med respektingivande att faktiskt ta sin egen idé på allvar och inte nedlåta sig till att svara på trams. Om inte annat så underlättar det en jävla massa för en själv, eftersom en slipper diskussioner med folk som faktiskt inte intresserar sig på riktigt.
Så länge vi själva nedvärderar feminism och inte förväntar oss att folk ska kunna någonting om det så tror jag att många kommer fortsätta ha den inställningen. Det är bekvämt att vara ignorant.
Så jag tänker mig att det där att vara pedagogisk i vissa fall kan göra mer skada än nytta. Jag tror inte att det är bra att män har ett samtalsklimat i dessa frågor där de aldrig ses som för korkade, för ignoranta, för opålästa. Där de aldrig behöver anstränga sig. Jag tror inte att det är bra att de vänjer sig vid att alltid bli lyssnade på och ~*respekterade*~ vilka dumheter de än kläcker ur sig, för att vi är så jävla tacksamma att de ens vill ha en diskussion om feminism.
Feminism är en ideologi men det är också ett teoretiskt fält där en kan ha kunskap. Givetvis har jag, som har ägnat mig åt feministiska frågor under flera år, mer kunskap än vad någon random snubbe som ”bara ska säga sin åsikt” om feminism har. Jag ställer mig generellt emot att trycka ner folk intellektuellt, däremot så anser jag att det är viktigt att förstå att det inte bara handlar om tyckande utan att en faktiskt kan ligga på väldigt olika nivå. Som feminist ser jag det som relevant att min och andras kunskap på området accepteras som just kunskap.
men tack för det inlägget! jag är trött på att det är låg nivå på flera bloggar/tidningar/forum och förklarar grundläggande frågor för hej-kom-och-hjälp-mig. klart det också kan få finnas, men du ska fan kunna säga ”nej, tack, det diskuterar jag inte om. mina kunskaper är på en helt annan level än att förklara ’det finns inget patriarkat!’ för dig”
När jag började upptäcka feminism hade jag ofta svårt att ta till mig och förstå mer ”avancerade texter”. Såna som krävde, ganska mycket, kunskap om ämnet och förståelse för ett akademiskt språk. Vilket jag inte hade, det spelade ingen roll att jag så gärna VILLE lära mig och förstå, det var för svårt helt enkelt. Numera är jag en ganska engagerad feminist (kunskap) och pluggar på universitet (akademiskt språk), vilket gjort att jag kunnat ta till mig mycket mer av alla fantastiska feministiska texter. Men jag kan fortfarande känna ibland att det är alldeles för hög nivå för att jag ska kunna ta in budskapet. Och att kommentera något eller lägga mig i en diskussion gör jag sällan, fast jag skulle vilja. Jag är alldeles för rädd att ha missförstått något, inte vara tillräckligt insatt eller för att (pga bristande kunskap eller språkbruk) uttrycka mig fel. Det verkar ofta finnas väldigt lite tolerans för mindre insatta personer eller personer som inte ”uttrycker sig rätt” (fast de menar väl).
Men som du säger så finns det ju numera information för alla möjliga kunskapsnivåer. Kan bara känna att det är så synd att missa så många bra och smarta analyser och budskap, pga att en ”inte nått dit ännu”. Men en får väl börja smått och arbeta sig uppåt kanske.
Och sen finns det ju såklart dessa som inte VILL förstå. De som inte kan ta till sig ens den mest pedagogiska text och som verkar förutsätta att andra ska servera information på silverfat (som de ändå skiter i att läsa eller försöka ta till sig). Såna som inte ens klarar av (orkar) googla de mest basic sakerna. Där behöver en verkligen inte vara pedagogisk eller tillmötesgående tycker jag, det är bara slöseri med tid och energi, men de personerna brukar väl utmärka sig rätt fort så en kan sålla bort.
Bra skrivet! Den som verkligen vill lära sig kan ju faktiskt ta ansvar och be om lästips, kurstips etc, eller fråga utifrån något den läst/hört och kämpar med att begripa på egen hand. Inte utgå ifrån att alla i närheten ska agera någon sorts lågstadielärare i feminism som med uppmuntrande rop och guldstjärnor i kanten ska motivera den att engagera sig.