Etikett: frågestund

Feministsvar.

Här kommer svar på några av frågorna från min feministfrågestund. Jag kommer svara på några av frågorna i egna inlägg, tids nog. Ställ gärna fler frågor om feminism och politik om ni vill.

Vilka av dom ”stora” partierna tycker du är mest feministisk?

Jag tycker att vänsterpartiet är mest feministiskt. Jag är ganska oinsatt i partipolitik överlag, men jag har uppfattat att vänsterpartiet är de enda som försöker lyfta arbetarkvinnornas situation ordentligt. De är också för delad föräldrapenning.

Vilka tycker du är dom viktigaste punkterna att jobba på för att få jämställdhet? Vem ska jobba på det?

Åh, det här är en så svår fråga. Jag tycker att det är jätteviktigt att höja folks medvetenhet om hur könsmaktsordningen tar sig uttryck och upprätthålls i relationer, då jag tror att det är en viktig nyckel till att kunna motverka förtrycket. Vi måste börja diskutera kvinnoförtrycket som pågår i den privata sfären i mycket högre utsträckning. Sedan tycker jag också att hur vi värderar mäns och kvinnors arbete är en jätteviktig fråga, men jag ser inte att den kan ”lösas” fullt ut utan att vi frångår det kapitalistiska systemet. Frågan vem som ska jobba på det är svår att besvara. Jag tycker såklart att alla borde jobba på det, men jag förväntar mig inte att alla kommer göra det. I slutänden tror jag att det är kvinnorna som måste kämpa för dina rättigheter.

Hur ser du på biologins betydelse (eller icke betydelse) för olikheter mellan könen?

Jag utesluter inte att biologin kan ha betydelse för olikheter mellan könen, men jag ser det som en på det stora hela ganska irrelevant fråga. Säg till exempel att män generellt har en större sexdrift än kvinnor. Det betyder fortfarande inte att kvinnor ska tvingas ha sex mot sin vilja eller att det inte kan finnas kvinnor som har en stor sexdrift och så vidare. Även om det är så att kvinnor, rent biologiskt, är mer benägna att vara omhändertagande som betyder inte det att lönerna inom vårdyrken ska vara lägre. Oavsett vad som har gjort att ett förtryck från första början uppstått så spelar det ingen roll för min vilja att bekämpa detta förtryck. Att ett beteende är ”naturligt” anses inte vara en ursäkt när det kommer till rasism, utövande av fysiskt våld eller något sådant. Däremot anses det tydligen okej när det kommer till sexism.

Av egen erfarenhet kan jag dessutom säga att jag knappast upplever någon ”drift” att ägna mig åt de kvinnligt kodade beteenden jag definierade som destruktiva och sedan slutade med, snarare en lättnad över att slippa. Jag kan såklart inte tala för alla kvinnor men det stämmer helt enkelt mycket dåligt in på min egen erfarenhet.

I’d like to know what the bottom line measurement is when considering equality of the sexes, i.e. is it just economic power (obviously not) or a mix of key parameters. In other words, what are the key variables that would go into an equation if one could model a measurable equation that would determine the level of inequality? Does it make sense for Feminism to define such an equation? If not, why not?

Materiella faktorer (det vill säga pengar) är viktiga eftersom det säger mycket om vilken makt en har över sitt eget liv. Det säger sig självt att i ett samhälle där kvinnor generellt har en egen inkomst de kan leva på är ett samhälle där kvinnor också innehar mer makt över sina egna liv. Materiella faktorer är dessutom enkla att mäta och jag tror de är väldigt talande när det kommer till att se till hela samhällen. Med detta inte sagt att det skulle vara den enda faktorn. När jag analyserar hur jämställda folk är i mindre skala, alltså till exempel i en relation, i ett kompisgäng eller liknande, så ser jag mer till faktorer som vilka som pratar mest, vilka som blir lyssnade på och framförallt vems definitioner av verkligheten som oftast ”vinner” när det kommer till att beskriva verkligheten. En måste dock förstå att det är svårt att peka på ett antal nyckelfaktorer, utan det är mycket som samverkar.

Engagerar du dig politiskt, aktivistar du? Isåfall för en organisation? Vilken och varför?

Det kan jag tyvärr inte säga att jag gör. Jag har inte riktigt orkat ta tag i det helt enkelt. Men jag har blivit sugen på att ha något mer kontinuerligt engagemang på sista tiden så jag ska väl mest få tummen ur.

Jag har märkt att vissa feminister (och likasinnade) mer och mer börjar definiera könsproblematik utifrån könsroller och normer, könsbaserat förtryck utifrån ”på vilket sätt det begränsar individens möjlighet att vara och uttrycka sig själv”. Hur förhåller du dig till det?

Jag tycker att det är viktigt att prata om könsroller och det kan vara ett viktigt tillskott i den feministiska analysen men jag tycker samtidigt inte att vi får glömma att vi lever i ett patriarkat. Även om män är begränsade i sin könsroll så är det män som grupp som sitter inne på makten i samhället. Om en ignorerar detta så tycker jag inte att en är feminist, utan då är en snarare någon slags genusanalytiker eller vad en nu ska använda för ord. Feminismen måste ändå utgå från premissen att kvinnor är förtryckta, och detta är det centrala i ideologin.

Anser du att jämställdhet kan uppnås även om (vissa) normer och könsroller kvarstår (mer eller mindre)?

Nej. En viktig del i ojämställdheten är just att könen åtskils genom de olikheter som finns i könsrollerna. Jag tror inte att det ena kan existera utan det andra.

Anser du att mäns könsroll(er) är mindre, lika eller mer begränsade och begränsa/n/de än kvinnors?

Det är svårt att svara på. Jag har aldrig levt som man och även om jag hade gjort det hade jag nog inte vetat. Könsrollerna upplevs såklart som olika begränsande beroende på vem en är och vad en har för intressen, drömmar och så vidare. Jag har till exempel aldrig velat ägna mig åt något väldigt stereotypt manligt, och därför har jag inte upplevt min könsroll som begränsande på det konkreta sättet. Jag tänker mig att det generellt är svårare att som man ägna sig åt något typiskt kvinnligt än vice versa. Däremot har jag upplevt min könsroll som otroligt begränsande på ett mer subtilt sätt eftersom den har fått mig att ägna mig åt en massa tidskrävande skit som jag egentligen hade klarat mig bättre utan. Den har också begränsat min personliga autonomi i relationer och gjort mig otroligt olycklig.

Det hade varit lite kul om du kunde ge lite boktips! Jag hade varit intresserad av att läsa bra böcker om och angående feminism, men jag vet inte riktigt vart jag ska börja. Jag håller ofta med dig när du själv skriver och tänker därför att du säkert hämtat viss inspiration ifrån bra böcker. Om så är fallet så får du gärna nämna några av dessa i ett inlägg så att man kan kolla upp dem.
Tack för en jättebra blogg förresten, du är otroligt duktig på att skriva och enligt mig är du väldigt smart och jag blir mycket inspirerad varje gång jag kikar in här. Du har så vettiga tankar och du är verkligen bra på att argumentera för din sak.
Vad har du förresten för utbildning? Läser du på högskola?

Tack så mycket!

Böcker är tyvärr inte min starka sida. Jag har innan tipsat om avhandlingen Det kallas kärlek av Holmberg och Strömquists fantastiska seriealbum Prins Charles Känsla som båda hanterar hur tvåsamhet och patriarkatet hänger ihop. Även Kajsa Ekis Ekmans bok Varat och Varan är en fantastisk vänsterfeministisk analys av prostitutionsdebatten. Jag har dock inte någon bok som kan ge grundläggande inblick i feminismen på lager.

Jag studerar för närvarande nationalekonomi på Uppsala Universitet. Det är första terminen jag läser på högskola nu.

Feminist- och politikfrågestund.

Jag har blivit tillfrågad om fler inlägg om feminism, något som det faktiskt varit ganska tunt om på sista tiden. Grejen är att jag har haft så fullt upp att jag inte riktigt orkat formulera mina tankar kring tyngre ämnen och när jag väl suttit mig ner och försökt skriva har det varit helt tomt på inspiration.

Därför tänkte jag att det kanske vore läge att köra en feminist- och politikfrågestund. Jag har gjort ungefär samma sak innan och det resulterade i en massa intressanta inlägg. Ofta så blir det så när en varit insatt i vissa frågor länge att en tänker att alla har samma förförståelse som en själv, varför det kan vara bra att kolla lite vad folk undrar kring och sådär. Dessutom behöver jag inspiration.

Så ställ frågor om feminism och gärna politik i övrigt också!

 

Svar på frågor del 1.

Har du haft några extra-/sommarjobb? I så fall vilket/vilka, vad tyckte du om det/dem?

Jag har dels jobbat som barnvakt en hel del i mina dagar. Det tycker jag är roligt. Jag har sommarjobbat både inom vården och som diskplockare. Vårdjobbet var jag nog lite för ung för att se charmen i och jag hatade mest de där obekväma kläderna man måste ha. Diskplockarjobbet var okej eftersom det bara var ganska lite och att jag hade trevliga arbetskollegor, men jag skulle inte vilja jobba heltid inom restaurangbranschen.

Tycker du att man ska behöva jobba med något som man inte vill jobba med ifall man inte får något jobb inom det man vill jobba med?

Detta är en svår fråga. Jag har ju en dröm om ett samhälle där vi alla jobbar mindre och konsumerar mindre. Vissa arbeten behöver utföras, och dessa tycker jag att man ska dela på i så hög grad som möjligt inom samhället. Jag ser ingen poäng med jobbande för sakens skull i någon slags arbetslinjemoralism utan önskar ett samhälle där människor slapp ägna sig åt typ telefonförsäljning av kalsongprenumerationer bara för att kunna köpa mat. I mina ögon är det inte meningsfullt arbete.

Hur lång är du?

Det står 1.67 i mitt pass, tror dock att jag snarare är 1.65. Folk brukar säga att jag är kort men det tror jag beror mer på att jag går lite som en satt liten tant än min faktiskt längd som ju inte är så jävla uppseendeväckande.

Var gick du i gymnasiet?

Kunskapsgymnasiet Globen. Gick dock först på Norra Real typ en vecka, men det var så jävla ätstörd stämning att jag bytte. Kanske låter lite fördomsfullt, men det var faktiskt så att de berättade att det var en massa personer som blev anorektiska på grund av den höga pressen när jag var på öppet hus där.

Vad ska du göra i sommar?

Ta det jävligt lugnt framförallt. Har sommarställe i skärgården + att mina föräldrar har båt, så blir väl något med det. Utöver det hade jag tänkt att försöka läsa in mig på lite politisk filosofi.

När du röstar i nästa val/röstade i förra, läste du igenom partiprogrammen?

Jag tänker att det viktigaste inte är vad som står i partiprogrammen utan det intryck man fått av partiet innan. Alla partier maxar vid valår och försöker göra ett gott intryck, men jag tror inte att t.ex. moderaterna är feminister bara för att Reinfeldt pratade lite om nattarbetande vårdpersonal i sitt almedalstal. Jag tar nog inte mitt beslut utifrån partiprogrammet, däremot kan det vara skoj att läsa för att se vad som står.

Hur ”upptäckte” du feminismen?

Jag har nog alltid varit feminist i någon mån. Tre saker som varit viktiga för mig är dock Hanna Fridéns blogg, Kajsa Ekis Ekmans bok Varat och varan samt de reflektioner jag gjort kring min relation till mitt ex. Jag har skrivit mer utförligt om min feministiska historia här.

Vad tror du att du vill uppnå här i livet för att känna dig tillfreds när du blir gammal?

Jag skulle nog bli väldigt besviken om jag inte fick syssla med någon de saker jag är intresserad av som yrke, mer specifikt skrivande, politik, samhällsvetenskap eller något åt det hållet. Jag vill också ha ett rikt socialt liv, inte nödvändigtvis tvåsamhet eller barn dock. Jag har inga drömmar om att ha mycket pengar eller värsta karriären men jag vill göra saker jag tycker om att göra och som jag tycker känns meningsfulla. Jag vill även leva på ett för mig moraliskt försvarbart sätt.
Vilka bloggar följer du? Kan du nämna tre som du rekommenderar, och gärna tre som du läser även om du inte rekommenderar dem. Tre favoriter och tre andra, så att säga.
Tre andra bloggar jag läser är Kissie, Mogi och Niotillfem.
Känner du att det är viktigt med samma politiska värderingar vid val av partner? Ponera att din partner inte har samma åsikter kring feminismen eller liknade.
Jag har skrivit om detta här. Det korta svaret är att det spelar ganska stor roll, men olika beroende på vilket fält värderingarna är inom och varför. Jag tror jag hade haft väldigt svårt att vara tillsammans med en ickefeminist, men kräver absolut inte att man ska tycka lika om allt. Det är ju knappt ens möjligt och framförallt inte önskvärt.
Hur agerar du i diskussioner med folk som inte delar dina åsikter? Blir du arg eller känner du att du kan vara diplomatisk i såna situationer?
Det beror helt på kontext. Jag tror inte det är så mycket åsikter i sig som inställningar och attityder. Jag kan till exempel stå ut med att någon tycker att tiggeri ska förbjudas, men om grunden till åsikten är uppfattningen att tiggarna är lata och ska skaffa sig ett riktigt jobb så lackar jag. Om någon är intresserad av att samtala så blir jag sällan arg, däremot kan jag få taggarna utåt av personer som liksom ska komma och sätta sig på mig och typ förklara hur världen ser ut.
Snarare än arg blir jag ofta matt. Jag är generellt en debattglad person, men kan ofta tycka att det ä tröttsamt att behöva ta samma jävla diskussion igen och igen (vilket ofta händer om man är feminist). När den tjugonde personen säger att ”hen” betyder ”höna” så vill jag bara göra en gigantisk facepalm. I sådana situationer har jag sällan tålamodet att harva upp hela jävla diskussionen igen, utan snäser ofta av folk.
Slutligen, vad tycker du är det viktigaste för klasskampen och kvinnokampen idag?
Svår fråga. Jag tror inte att det finns en enskild sak som är viktigast, men jag tror att både klasskampen och kvinnokampen måste frigöra sig från hela samtyckesidén som präglar det politiska samtalet just nu och våga se och tala om en maktkamp och konflikt mellan olika grupper som faktiskt existerar. Jag tycker att feminismen har blivit lite väl relativistisk i just maktfrågan och att man hellre talar om genus och normer och analyserar till minsta beståndsdel istället för att tala om att kvinnor som grupp fortfarande har mycket mindre reell makt än män.
Hur känns det att vara i Sverige igen?
Väldigt skönt, även om jag saknar Bryssel lite. Man skapar ju en identitet kring ställen man är på och personer man umgås med och det kan ju alltid kännas konstigt att ställa om sig.
Har du tips på fler bra feministiska bloggar?

Jag skulle gärna vilja veta lite mer om dig utöver din politiska feminist-sida =) Exempelvis:

Vad har du för drömmar?

Min dröm för närvarande är att forska på statsvetenskap med inriktning kriminologi. Det viktigaste för mig är att få ägna mitt liv åt något jag tycker är roligt och som känns rätt, till exempel politik, skrivande eller forskning.

Är barn något du vill ha?

Jag pendlar till och från i denna fråga. Just nu kan jag nog säga att jag helst skulle avstå från att ha egna, men jag vill absolut ha barn i mitt liv. Jag tycker om barn, men vette fan om jag skulle palla med att ha egna.

Vill du leva lugnt och stilla svensson-liv eller vill du se världen?

Framförallt vill jag leva intellektuellt utforskande. Jag vill absolut inte hamna i en situation där jag stagnerar intellektuellt och slutar upptäcka nya tankar och idéer. Att se världen är ingen stor dröm hos mig men jag tror att det är vad jag kommer lägga pengar på i framtiden, mest för att jag inte vet vad jag annars skulle prioritera. Det är ju roligt och givande att resa, men jag har inget stort upptäckarbehov.

Har du några matrealistiska drömmar?

Det är klart jag har det, men jag undantrycker dem och försöker prioritera annat. Jag kan ibland längta efter materialistisk förströelse, alltså inte att inneha tingen i sig men att konsumera för konsumerandets skull. Detta är dock något jag försöker röra mig bort ifrån. Sedan finns det såklart också saker som är viktiga i sig, framförallt att ha ekonomisk trygghet och ett schysst boende. Jag vill inte behöva vända på slantarna när jag är 30, men jag känner inget behov efter att ha mycket pengar. De enda prylar jag kan komma och tänka på som jag verkligen skulle vilja ha är schyssta kameragrejer och möjligtvis en najs och lätt dator.

Har du några ovanliga små ovanor? =)

Det jag kommer att tänka på spontant är att jag har otroligt svårt att fatta skämt och ironi och tar saker på alldeles för stort allvar för det mesta. Personligen tycker jag inte detta är ett problem, men jag vet att andra tycker att det är lite märkligt. En annan grej, som väl hänge ihop med föregående, är att jag aldrig duckar för en diskussion.

Vad lyssnar du på för musik? Säg fem band som du gillar (detta är inte en order utan en glad uppmaning)! Räknar du musik som ett intresse och i så fall när utövar du detta?

Jag har snabbkikat i din bloggkategori som heter musik, men jag fick ingen uppfattning om vad du är för en filur musikmässigt. Finns det någon slags musik som du verkligen inte gillar? Varför i så fall?

Jag lyssnar ganska ofta på musik men när liksom inget gigantiskt musikintresse. Överlag så upptäcker jag väldigt lite ny musik, helt enkelt för att jag snarare använder musik som avkoppling än som något jag aktivt avnjuter och upptäcker.

Jag är nog ganska dramatisk av mig i fråga om musiksmak. Jag tycker om sorgsen eller arg musik som baserar sig mycket på sång. Jag tycker även om visor och till viss del singer/songwriter-musik. Jag är generellt inte särskilt förtjust i musik som ger en lättsam eller glad känsla, jag tycker inte heller om musik som känns som någon slags uppvisning i teknisk skicklighet eller som är för tillrättalagd (förutom viss ”elektronisk musik”, vilket för övrigt är en jävligt ospecifik term). Fem favoritartister är: Diamanda Galas, Pj Harvey, Björk, Nine inch Nails och Scott Walker.

Jag tycker om att lyssna på samma musik under längre tid eftersom musiken då får djupare känslomässig innebörd. Nine inch Nails har jag lyssnat på sedan 14årsåldern vilket gör att musiken är väldigt känsloladdad för mig, det uppskattar jag.

Frågestund.

Ja, som ni märker är jag ganska kass på att uppdatera. Jag har umgåtts så mycket med folk att jag inte pallat och min inspiration tryter något otroligt. Tror det är för att det är så mycket ”nytt”.

Jag tänkte i alla fall att jag kunde köra frågestund då! Fråga på.

Svar på frågor, del 1.

Här kommer svaren på några av frågorna i frågestunden (som man fortfarande gärna får skriva i om man vill, älskar att få frågor om hur jag tar ställning i olika politiska frågor så jag får tänka till lite). Några frågor tänkte jag ta upp i egna inlägg också. Håll till godo.

Jag undrar hur du tänker kring din egen roll och aupair-rollen i stort ur ett feministiskt perspektiv?

Jag har nog inte tänkt på det så mycket. Jag försöker att vara genusmedveten i hur jag är mot barnen. Det finns några manliga aupairer från Sverige och det skämtas då och då om att de skulle vara pedofiler vilket jag tycker är både osmakligt och väldigt tråkigt ur ett feministiskt perspektiv.

Jag undrar hur du tycker att man ska gå tillväga för att män ska ta 50% av föräldraledighet och vab? Är det något som bör hanteras på individ- eller strukturnivå?

Jag tycker detta är en svår fråga. Eftersom jag även vill lösa upp kärnfamiljsnormer så skulle jag önska att det fanns en större öppenhet för att t.ex. någon av föräldrarnas bror eller förälder skulle kunna ta ledigt för att ta hand om ett barn, men det är ju något som förutsätter att föräldrapengen är betydligt mycket friare än den är nu vilket nog i majoriteten av fall skulle komma att bli ett jämställdhetsproblem eftersom männen i högre grad skulle kunna lasta över ansvaret på kvinnor. Så det är nog inte en så bra ide nu men lite av en utopi för mig.

Det man först och främst ska göra är att sätta föräldraersättningen utifrån familjeinkomst hos registrerade par så att familjen som helhet får lika mycket oavsett vem som är hemma med barnet. Då skulle man inte längre kunna argumentera med att mannen har högre inkomst och att den faktiskt behövs.

Vad gäller delad föräldraförsäkring är jag lite kluven. Jag tycker att utgångspunkten ska vara att man delar lika men att det ska finnas möjlighet för förändringar. Exakt hur det sa vara utformat är jag dock lite osäker på.

Jag undrar också vad du vill göra när din tid som aupair är över?

Började läsa din blogg för någon månad sedan och gillar den skarpt! Keep up the good work!

Tack! När min tid här är över så ska jag troligen läsa in en pol.kand vilket är ett treårigt program i nationalekonomi och statsvetenskap. Förhoppningsvis blir det en massa politiskt engagemang också, om jag inte hunnit bli alltför cynisk.

1 Först en skumfråga, Har du gett blod någon gång? :)

Nej. Jag vill göra det men är för slö.

2 Hur är du med din familj då det gäller genus och feminism? Frågar de dig? Ett problem med min familj är att om jag tar upp genus eller feminism när vi ser på tv eller gör något annat vardagligt, så skriker de alltid att jag ska vara tyst. För de orkar helt enkelt inte höra? Är det här något du mött hos din familj?

Utgår från att du menar min biologiska familj och inte den jag aupairar hos. Jag diskuterar sällan sådant med mina föräldrar. Varför vet jag inte, för de är båda vettiga och samhällsintresserade människor. Det har väl inte blivit så helt enkelt. Jag diskuterar istället med mina vänner och här på bloggen. Ibland kan jag vara lite ledsen över att mina föräldrar aldrig varit pushiga i mitt samhällsengagemang. Men å andra sidan: om de varit det så hade jag kanske tröttnat för länge sedan. På ett sätt är jag glad att jag fått upptäcka så mycket själv.

3 Hur tänker du kring kött? Har du någon gång övervägt en vegetarisk kost? Eller du kanske är det utan att jag vet det? :) Alltså vegetarian.

Jag har varit vegetarian, dock mest för att jag ville gå ner i vikt. Numera äter jag kött. Ju mer medveten jag blivit om problemen med köttindustrin desto mer har jag börjat tänka att jag ska sluta. Nu är dock inte en bra tid eftersom det inte är jag som står för matinköpen i familjen, så det lär väl bli när jag flyttar hem igen. Jag kommer nog aldrig bli så renlärig att jag inte äter kött när jag blir bjuden, däremot kommer jag försöka undvika det när jag bestämmer själv.

När det gäller mat och politik/miljö så tror jag att jag framförallt kommer börja hålla mig mer till kost efter säsong när jag kommer hem och äta mer typ linser och bönor som ju torkas in och därmed inte utgör någon större miljöpåfrestning (i alla fall inget emot växthusodlade tomater på vintern). Det är inte bara en fråga om miljö utan även om min aversion emot detta ”måste-ha-precis-denna-vara-i-denna-stund”-samhälle som jag lever i.

har du några bra boktips om feminism osv? typ lite nybörjarlitteratur, kanske.
skulle nog kalla mig feminist, men behöver läsa på lite känner jag :D

Jag läser pinsamt lite och är absolut inte bevandrad inom feministisk litteratur. Jag kan rekommendera Varat och varan av Kajsa Ekis Ekman som handlar om prostitution och surrogatmödraskap. Om du även läser Petra Östergrens Porr, horor och feminister i samma veva så tror jag att det kommer ge att bra perspektiv på två olika typer av feministiska synsätt: vänsterfeminismen respektive den liberala. Båda böckerna behandlar samma fråga men kommer fram till helt olika slutsatser, båda ur ett feministiskt perspektiv.

Den generella uppfattningen jag kan få och tolka utifrån vårt samhälles nuvarande struktur är att feminism- och genusfrågor fått större utymme och vikt både i media och även i politik.
Jag vet inte om du håller med om detta, men vad jag undrar är vad du anser har kommit i skymundan i feministiska diskussioner i mediala och politiska sammanhang?

Ett stort problem med den feministiska samhällsdiskussionen idag är i mina ögon att man har ett enormt fokus på dels Unga tjejer™ och framgångsrika företags- och entreprenörskvinnor. Diskussionen kring Unga tjejer™ skapar en enorm offerstämpel som få ungdomar relaterar till och det tycker jag är olyckligt. Istället för att göra någon slags relevant feministisk analys och sträva efter att förbättra samhället så ska Unga tjejer™ gå kurser i hur man undviker depression och läsa tjejtidningar om hur man förbättrar sitt självförtroende.

De framgångsrika kvinnorna ser jag som andra sidan av detta mynt. Det är dess kvinnor som står som förebild för de Unga tjejerna™. För att luta vara en stackars Unga tjej™ ska man istället bli någon slags Blondinbellatyp som jobbar arslet av sig och ägnar sig åt manikyr som någon slags ”egentid” och ”intresse”.

Jag tycker att en feministiska debatten är alltför fokuserad kring att individuella kvinnor ska ”peppas” till att göra sig en karriär, vara självständiga (dvs fria från djupa känslomässiga band samt barn) och tjäna mycket pengar. I skymundan hamnar arbetarklassens kvinnor och de kvinnor som inte är intresserade av att göra sig en strålande karriär utan värderar annat, vilket råkar vara en stor merpart. Ett fåtal solskenshistorier om kvinnliga kvinnor som lyckats göra sig framgångsrika på manliga områden dominerar, och plötsligt ska alla bli som dem.

Själv tänker jag att det talas ganska sporadiskt om jämställdhet och feminism bland äldre. Vad tror du?

Hoppas jag inte uttryckte mig för rörigt nu.

Jag vet inte riktigt vilken åldergrupp du menar med äldre men jag tänker mig att det rör sig om folk mellan 50-60? Jag tror att dessa grupper generellt diskuterar ideologiska frågor mindre än vad ungdomar gör och därmed också feminism. Jag tror även att behovet av feminismen har blossat upp mycket får vår generation i och med de enorma förändring som har kommit när det kommer till utseendeideal. Den feminism som fanns för dessa generationer var ju den typiska 70-talsfeminismen som också gjorde enorma framsteg när det begav sig, så kanske betraktar man till viss del slaget som vunnet, alternativt är jävligt trött på hela skiten.

Att skapa en åsikt.

Fick denna fråga på min frågestund som jag tyckte var så spännande att jag tar upp den i ett eget inlägg. Frågestunden är fortfarande öppen så den som vill kan ställa mer frågor. Så roligt att svara på när det håller så hög standard.

Hej!
Kanske en lite skum fråga men hur går du till väga för att bilda dig en egen åsikt om ”något”?
Läser du mycket och sedan reflekterar över det du läst?
Jag försöker bilda mina egna åsikter men märker att jag alldeles för lätt nickar instämmande och tänker ”jaaaa! Hon har ju så himla rätt!” när jag läser dina inlägg. Det är sällan jag tar mig tid att verkligen reflektera och vrida och vända på det som personer jag ser upp till säger (exempelvis du).
Hur gör du för att inte drunkna i all information och i alla andras åsikter?????

Tycker denna fråga relaterar lite till inlägget jag skrev om Smarta killar™. Om man har lite kunskap på ett område är det lätt att man bara lyssnar på första bästa som har en åsikt om saken och låter övertygande, jag har gjort samma misstag själv flera gånger och gör det säkert fortfarande i en massa fall. Däremot så skulle jag säga att jag blivit betydligt bättre på att identifiera de som snackar skit och försöker ”dränka” mig i sina åsikter. Ett vanligt drag brukar vara en oförmåga att förklara när man redogör för sig åsikt om något och när man redogör för fakta, personer som blandar ihop dessa två brukar för det mesta inte vara alltför tillförlitliga. Jag har också lärt mig att känna igen vissa stereotyp argument och påståenden på ren erfarenhet och när någon droppar ett av dessa brukar jag så att säga osäkra min revolver. Detta gäller både argument för och emot den ståndpunkt som jag intar. Jag har t.ex. svårt att ta vänstermänniskor som börjar snacka om att ”människoliv inte kan mätas i pengar” när man snackar budget på allvar även om jag generellt håller med dem i rena sakfrågor.

Min erfarenhet är att människor som faktiskt har kunskap och insikt i en fråga inte brukar vara rädda för att påpeka komplexiteten i den. Den som har kunskap och argument är inte rädd för att bli ifrågasatt varför skulle hen vara det? Ifrågasättande leder i en sådan situation bara till att man får klargöra sin poäng tydligare och kan övertyga personen som frågar genom diskussion.

Den som vill att folk ska lyssna på vad man har att säga ska också ta sig tiden att förklara för den som inte är insatt, tar man sig inte den tiden så är man inte värd att lyssna på. Så mitt tips är: kräv alltid förklaring för det du inte begriper. Om du blir behandlad som om du vore dum i huvudet för det så tycker jag inte att du ska lyssna, för jag tycker inte man ska lyssna på folk som inte har en ödmjuk syn på kunskap och åsiktsskapande. Det är så otroligt mycket troligare att en sådan person kommer att undanhålla andra perspektiv från dig och man ska aldrig aldrig lyssna på en person som inte tycker att det är intressant att nyansera sitt perspektiv.

Annars så kan jag väl säga att mina åsikter har förändrats otroligt mycket över tiden, från nyliberal till någon slags frihetlig socialist som jag är nu. Det är en enorm skillnad. Jag är dock glad över att ha haft åsikter som jag idag anser är ”fel” tidigare eftersom det har hjälpt mig att skapa perspektiv på min världsuppfattning nu. Det började med att jag köpte ett färdigt åsiktspaket som jag sedan reviderat hundratals gånger för att vaska fram det jag tycker är hållbart. Jag kommer troligen byta uppfattning om en massa saker i framtiden och det ser jag bara som något positivt, det gör att min förståelse för andras åsikter blir djupare än de hade varit om jag bara tyckt samma sak från första början.

Ju mer jag reviderar mina åsikter desto mer märker jag att mitt känsloliv och min människosyn passar ihop med mina åsikter. Innan så hade jag åsikter som gick rakt emot hur jag kände inför människor och deras situationer man jag undertryckte dessa känslor för vad jag ansåg ”rätt”. Nu så passar mina åsikter mycket bättre ihop med hur jag ser på saker och ting rent intuitivt. Jag tänker att det är ett tecken på att jag kommit närmre vad jag tycke är rätt. Detta innebär inte att jag inte har argument för mina ståndpunkter, bara att dessa ståndpunkter och argument är mer förankrade i mig som person än de var innan.

Så det jag kan säga är väl: var alltid kritisk, var alltid extra kritisk mot folk som snackar som om de sitter inne ”sanningen” och var inte rädd för att ifrågasätta ty den som inte är intresserad av att förklara är faktiskt inte värd att lyssna på. Våga lita på din intuition och utforska sambandet som finns mellan dina åsikter, troligen kommer du att finna att det finns något slags samband som du kan formulera en ideologi utifrån. Men jag tror det viktigaste är att du ska våga ha fel, våga ifrågasätta dig själv och ändra dina åsikter; se det inte som att du hade fel innan och rätt nu utan som att du har tagit ytterligare ett steg på vägen till att forma din ideologi. Det är bara korkat med människor som bestämmer sig för att anta ett visst åsiktspaket och sedan ägnar resten av sitt liv åt att hitta fler argument för detsamma, att ständigt nyansera sin världsbild är enligt mig jävligt mycket värdefullare.

Detta handlade mest om hur jag förhåller mig till argument och kunskap. Sedan är det såklart alltid så att man måste läsa på för att det ska funka. Lära sig mer om de olika synsätt som finns.

Jag hoppas att detta var ett bra svar på frågan. Det kan vara svårt att förklara detta eftersom det är en process jag för det mesta inte reflekterar över. Om det finns några frågetecken reder jag mer än gärna ut dem.

Frågestund för inspirationen. Frågor om politik och feminism mottages tacksamt!

Eftersom jag varit så sjukt oinspirerad på sista tiden så tänkte jag att det skulle vara på sin plats med frågestund, så jag har något att skriva om. Ställ gärna frågor om politik och feminism, sånt är alltid kul att svara på. Dessutom får jag en massa sådana frågor redan som det är men kommer mig aldrig för att svara på dem, så om du ställt en innan: ställ den igen.

Nu får ni ställa en massa spännande frågor så jag kan ge er spännande svar så att den här bloggen blir lite kvalitativ igen! Dumma frågor är också bra för då kan jag bli lite sur och få upp glöden igen.

Resten av svaren.

För eller emot kvotering?’

Det bästa vore om snedfördelningen kunde lösas genom bättre upplysning i frågan först och främst. Sedan beror det på vilka poster det gäller tycker jag. En smart form av kvotering tycker jag är den som miljöpartiet har genom att de alltid har ett manligt och kvinnligt språkrör, för alla grupperingar inom partiet som jag förstått det. Jag tycker inte att man ska sätta en kvinna på ett jobb bara ”för att”, däremot ska man kanske försöka kolla efter begåvade kvinnor lite extra eftersom de tenderar att bli osynliga.

Vilka frågor/problem tycker du inte diskuteras nog mycket i media och bloggar?

Klasskillnader framförallt. Feminismen upplever jag får ganska stort utrymme, särskilt i bloggvärlden, men de flesta är helt blinda för vad klasstillhörigheten kan betyda. Men det handlar inte så mycket om vad som diskuteras utan hur det diskuteras. Världen mest intressanta ämne kan ju bli skittrist om det inte diskuteras på ett meningsfullt sätt, vilket jag tyvärr ofta tycker är fallet.

1 ditt största irritatonsobjekt i bloggvärlden

Jag stör mig väldigt mycket på Tyra för jag tycker att hon är extremt omogen och elak trots att hon ständigt gör en grej av att vara ”snäll”.

2 din största förolämpning bloggmässigt (mot dig)

Kan inte komma på någon sådär på rak arm. Folk anklagar mig ju för att vara till exempel analfabet och ”helt jävla dum i huvudet”, infantil och så vidare, men jag kan inte säga att jag tar åt mig av det. När någon säger att jag är bitter blir jag ledsen, för det är en kritik jag vet att det kan ligga något bakom.

3 värsta/bästa bloggdiskussionen du deltagit i

Den värsta måste ju ha varit alla diskussioner jag har haft med Patria och andra antifeminister. Fattar inte att jag lägger ner tid på det. De bästa är de jag har med folk som faktiskt vill diskutera och ta till sig på riktigt och som också har något nytt att säga mig. Kan inte peka ut värsta eller bästa sådär dock. Det handlar mer om vilka personer som deltar.

Hej, hur gammal är du? Har inte fattat det, kanske står någonstans och jag har missat det?

Jag är 20 år gammal. Fyllde i juli.

När gick du ut gymnasiet och vart gick du?

Jag gick ut gymnasiet i vintras och jag gick natur-natur.

Vad vill du bli när du blir stor?

Jag vill helst ägna mig åt politik på något sätt. Antingen som politiker, forskare inom statsvetenskap eller opinionsbildare. Politik är ju mitt stora intresse och jag vet att jag dessutom är ganska bra på att diskutera och fundera ut smarta lösningar på problem, så jag hoppas att det inte är en omöjlighet. Jag skulle även kunna tänka mig att jobba som högstadie- eller gymnasielärare.

Och vilken är en bästa bok du någonsin läst? :D Blev ju en hel massa frågor.. :D Älskar din blogg btw! :)

Jag läser så himla lite tyvärr. Den bok som satt absolut största avtryck i mig under mitt liv är nog Varat och varan av Kajsa Ekis Ekman som fick mig att omvärdera min syn inte bara på prostitution utan på samhället i stort.

Jag röstade på MP i riksdagsvalet 2006.
Folkpartiet eller MP är mina förstahandsval, men 2010 röstade jag för Alliansen/FP.
Miljöpartiet riskerar att förlora liberala väljare om man fortsätter samarbete med Vänsterpartiet.
Kvoteringsförslag och ensidig feminism är inte heller en attraktiv och modern politik för en liberalt sinnad väljare.

Fanny; Vad är dina tankar om detta?’

Jag tycker inte att miljöpartiet ska gå mer åt höger men jag tycker inte heller att de ska ha en allians med de rödgröna. Helst skulle jag se att blockpolitiken upphörde och partierna fick stå för sig själva istället för att behöva kompromissa. Det som attraherar mig med miljöpartiet är att de har ett frihetspatos utan att för den sakens skulle förlora förmågan till strukturanalys och kollektiva lösningar. Jag tycker att de ska fortsätta på den inslagna banan och stå som ett nytänkande mittenalternativ som kan tänka sig samarbete med båda blocken.

Vad skulle du plugga på uni om du var tvungen att börja nu i vår?

Jag sökte in till statsvetenskap innan jag visste att jag skulle åka till Bryssel, så det får nog bli det.

Tror du på livslång kärlek?

Jag tror inte att man kan ha brinnande passion för en person hela livet, men jag tror att man kan känna stark kärlek för samma människa hela livet, även om känslorna byter form.

Vad är dina största rädslor?

Att inte våga eller orka göra allt det jag vill göra och som jag vet att jag kan. Att gå omkring hela livet och vara bitter och sur på samhället utan att förändra något.

Varför MP?

Motiverar det lite ovan. Jag gillar mp för att de är liberala men fortfarande kan se strukturella problem. Dessutom är de nytänkande och har ingen jättestark partipiska eller något krav på att man ska ha varit partitrogen sedan 13 för att komma någonstans. GU:s nuvarande kvinnliga språkrör har varit med i två år, vilket är en kort tid i sammanhanget. Jag tycker att det är bra att de släpper in nya personer för då kan man få nya perspektiv och diskussioner istället för att alla blir fostrade i partikulturen hela sitt politiskt aktiva liv.

Hur blev du hängiven feminist?

Har alltid haft ett intresse för feminism. Det stora genombrottet kom dock när jag skrev projektarbete om prostitution, och fick upp ögonen för väldigt mycket feministisk teori.

Dina favoritbloggar samt motivering?

Bloggkommentatorerna för att de är roliga och hjälper mig att hålla koll på alla bloggar jag inte orkar läsa själv. Lady Dahmer för att hon alltid skriver om saker som intresserar mig och rör upp debatt. Marielle för hennes fantastiska unika språk och ständigt intressanta analyser. Det är nog mina tre favoriter just nu, men det där ändras ju alltid.

Hur var du som barn?

Naiv, snäll, socialt klumpig, ganska tjock och fundersam. Hade mycket problem med impulskontroll.

Svar på frågor del 1.

Nu kommer de första svaren på frågorna. Jag delar upp det eftersom jag vill svara så utförligt jag kan på dem. Ställ gärna fler om ni vill.

Varför just Bryssel?

Att jag ens har åkt iväg är en slump. Jag hade inte ställt in mig på att åka som au pair, men letade barnvaktsjobb över sommaren på en hemsida. Då stötte jag på annonsen till det här jobbet och sökte det och så fick jag det. Detta var det enda jag sökte, helt enkelt, och det råkade ligga i Bryssel. Väl här så känner jag att det var ett bra val. Stämningen här är trevlig, staden är otroligt vacker och lagom stor.

Oj jag har en massa frågor! (men du behöver ju inte ta med alla såklart)

Klart jag tar med alla!

Blev du klar med gymnasiet (har för mig att du nämdne något om att det hade trasslat här om dagen) Vilken linje, och var det givande?

Jag gick ut gymnasiet ett halvår senare än vanligt. Anledningen till det var att jag var väldigt deprimerad och inte orkade med tempot, så då senarelades några av mina kurser. Nu har jag gått ut och det syns inte i mitt betyg att jag gick senare, det är helt enkelt ett vanligt gymnasiebetyg.

Jag gick natur-natur. Jag är nöjd med valet även om jag såhär i efterhand fått ett större intresse för samhällsfrågor. Jag tror fortfarande att det var bra att gå natur eftersom jag troligen inte fördjupat mig i de ämnena på egen hand, vilket jag har kunnat göra med samhällsämnen.

Min skola var väl lite sådär halvbra. Jag gick på en skola där man göra mycket av sitt arbete på egen hand, vilket var jätteskönt för mig eftersom jag var otroligt bitter i början av gymnasiet och därför var helt omöjlig att komma överens med, då var det skönt att slippa ägna så mycket tid med sina klasskompisar, å andra sidan hade det kanske varit bra för mig att träffa lite nya människor. Men vad fan, det kan jag göra nu istället.

Vissa kurser har jag fått ut otroligt mycket av, som till exempel psykologin, historian och projektarbetet. Under mitt sista halvår i gymnasiet blev jag otroligt mycket mer ödmjuk för jag insåg hur mycket det finns här i världen som jag faktiskt inte kan, och att man kan lära sig saker. Om jag tänker på mig själv när jag började gymnasiet är jag otroligt glad över den stora utveckling jag faktiskt har gått igenom, sedan kan man alltid fråga sig vad som beror på gymnasiet och vad som beror på andra saker som skedde under den perioden.

Vad tycker du om skolsystemet i Sverige, och skoldebatten senaste åren?

Detta är en sjukt stor och svår fråga. Rent spontant så kan jag känna att ett av de största problemen är att det finns många elever som inte får det stöd man behöver från skolan när man har psykisk ohälsa. På min skola hjälpte de mig otroligt mycket när jag skulle läsa ett halvår extra, vi fixade det redan på vintern året innan så jag slapp få ig i en massa kurser och sedan läsa om dem. Däremot finns det många som inte får det stödet, jag har bland annat en vän vars mamma dog som inte fick någon hjälp alls med att lägga om sin kursplan, utan var tvungen att ta det i samma tempo som alla andra eller få ig och gå om/läsa på komvux. Jag tycker att det ska krävas mycket mer av skolan när det gäller att hantera elever som blir sjuka eller får andra förhinder.

Sedan finns det också ett stort resursproblem i skolan, vilket jag har märkt av väldigt mycket när jag har jobbat som lärarvikarie. Det är ju ett sånt problem som man bara kan lösa på ett sätt; genom höjda anslag. När man jobbar i olika skolor ser man tydligt hur stor skillnad det är på olika skolor och i olika kommuner, och därför tycker jag att man ska förstatliga skolan så att skolorna får lika mycket resurser istället för att som nu vara väldigt beroende av vilken kommun de ligger i.

När det gäller friskolor så har jag inget emot det ideologiskt, men jag anser att kontrollen måste vara högre både på friskolor och i kommunala skolor. Om man har ett fungerande kontrollsystem så ska friskolor inte vara något problem.

Jag har typ tusen andra tankar om detta men det här får räcka för nu. Kan skriva mer om det i framtiden, för det är ett sjukt intressant område som jag har mycket tankar kring men som har kommit i skymundan eftersom jag har haft så stor fokus på feminism på sista tiden.

Alltid varit politiskt/ -samhällsintresserad eller var det någon spec tid i ditt liv som fick det att utvecklas?

Jag har alltid varit intresserad av samhällsfrågor men på olika sätt. Däremot började jag väl utveckla mina direkt politiska åsikter när jag var en sådär 15-16. Innan dess var det bara lösryckt tyckande men det var då jag började sätta in det i ett sammanhang och formulera en övergripande ideologi. Sedan dess har mina åsikter förändrats mycket, men jag har alltid haft en liberal syn på människan på det sättet att jag tycker att människor ska få forma sina egna liv.

Jag trodde först du var äldre än mig, dvs 20 år (för att du skriver så intelligent och påläst), men det var du ju inte! Jag undrar var och hur du (främst) förkovrar dig? Te x blir intresserad av något du stöter på och googlar fram mer info, eller läser mkt tidningar, bloggar, böcker, pratar med vänner?

Tack tack! Jag har alltid haft väldigt lätt för att skapa åsikter om saker och ting och resonera. Jag vänder nästan automatiskt alla samtalsämnen så att de kommer att handla om politik eller samhällsfrågor, vilket kan vara väldigt störigt ibland men för det mesta är en trevlig egenskap. Jag läser tyvärr väldigt lite böcker. Den mesta av min input kommer från människor jag samtalar med och från bloggar jag läser och så självklart från er som kommenterar här som ger mig väldigt mycket intellektuellt. Men det är ju så att mitt absolut största intresse är politik och samhällsfrågor, och så blir det ju naturligt så att man lägger märke till det i sin vardag.

Vad vill du göra i framtiden? Plugga ngt speciellt?

När jag kommer hem från Bryssel så tänker jag nog plugga statsvetenskap och nationalekonomi och försöka engagera mig politiskt.

hur uttalas arsinoe?

Det finns inget särskilt med uttalet, det låter helt ”vanligt”.

Haha, kan ju passa på att fråga; Känner igen dig jättemycket, gick du på Kunskapsgymnasiet Globen? :o

Stämmer! Slutade där i vintras.

Vilket är ditt livs hittils största misstag?

Att jag ägnat så mycket tid och energi åt att oroa mig över saker och ting, såsom min vikt, mitt utseende eller bara livet sådär i största allmänhet. Att jag inte bara har kunnat släppa det, göra vad jag gillar och tänka att ”det löser sig”. Men jag kan inte säga att något enskilt val var ett stort misstag.