Ibland hör jag begreppet ”rösta med plånboken” när det handlar om olika former av politisk kamp, främst kvinnokamp. Man ska rösta med plånboken genom att inte köpa saker från företag som har sexistisk reklam och så vidare. Det är vidrigt, tycker jag, att något sådant som konsumtion ens kan kallas för ”rösta”. Vidare så utesluter det effektivt en stor mängd människor, och ger människor otroligt olika mycket makt.
Det enda jag röstar med min egen plånbok är ”nej”, detta göra jag genom att försöka öppna den så sällan som möjligt. När jag väl köper saker så köper jag de produkter jag tycker är bra, inte de som har minst sexistisk reklam. Jag tycker att det verkar vara en jävligt tidsödande aktivitet att försöka förändra något genom sina privata konsumtionsval, det kräver ju att du ska hålla koll på en jävla massa skit. I så fall arbetar jag hellre politiskt för ett reklamfritt offentligt rum.